Jag förstår mig inte på de som påstår att det är så skönt att springa ute när det är vinter. Idag vad det minusgrader men soligt, kunde alltså knappast bli finare att springa. R90, långa tights och långärmad Newlinetröja räcker inte för att hålla värmen om man springer ute kan jag säga. Inte om man ska hålla pulsen i ett lågt intervall åtmistone. Jag frös om jag sprang för sakta och naturligtvis svettas jag fortfarande som en vattenspridare.

Köpa fler träningskläder (i december, med julafton runt hörnet?) är jag inte sugen på av multipla anledningar, men framför allt för att jag har tonvis med funktionskläder som fungerar på gymmet, där det är varmt och skönt och där jag slipper frysa arslet av mig när jag börjar svettas. På gymmet slipper jag dessutom den där ihopsnörda, raspiga känslan av råbiff i halsen, jag antar att de tär kalluften som river mig i luftrören. Nu är jag slemmig i halsen, genomfrusen och i total avsaknad av den där känslan alla yrar om, “man känner sig så duktig efteråt” eller “det är så mysigt att komma hem sen”.

Det tycker jag inte, jag känner mig missnöjd med kylan och att jag inte sprang på löpbandet istället och jag tycker fortfarande att det är för kallt och läskigt för att vara mysigt. När ska välbefinnandet infinna sig???

Långpasset är det jag som kör på löpband, sen skiter jag i att det inte är tufft eller hippt. Åt fanders med er i så fall, om löpband inte är fint nog.