Jag hade inga vidare förväntningar på dagens pass, med tanke på hur jag tröttade ut musklerna igår och att jag ömmade väl valda muskler redan i morse. Så döm om min förvåning när jag laddade in passet och studerade hur det gått. Jag sprang helt på känsla, lät benen tuffa på så fort eller sakta de själva ville och tittade inte åt klockan en enda gång. Men jag tror inte det har med saken att göra faktiskt, för det gjorde jag i lördags också och då tog exakt samma runda tio minuter längre tid för betydligt med slit.
Jag undrar vad som hände egentligen..?
Plötsligt händer det utan att det finns någon förklaring, bara att tacka och ta emot.
Ja, verkligen 😀
Då är det bra att hänga på 🙂 somliga dagar, veckor har man en topp eller är man på väg uppåt.
Ja, det flöt besynnerligt lätt..? Och med så låg snittpuls, bara 79% av max, det händer väldigt sällan. Aldrig i det tempot förut.
Hittat flytet?