Idag roade jag mig med att försöka göra lite chins. Det är en övning jag gillar skarpt av många anledningar och att den ser häftig ut är inte det minsta skälet. Jag vet att det per definition inte är hela, riktiga chins än men jag jobbar på saken. Till saken hör att när jag inte längre orkar försöka lyfta mig så hoppar jag upp och håller mig fast i övre länget, och därefter sänker jag mig långsamt och kontrollerat ner tills armarna är raka. Det gör jag om tills något tröttnar, för det mesta armarna 🙂
Dagens övningar gick oförskämt bra. Jag gör så att jag greppar loftsängen och låter armarna ta över vikten istället för benen, då har jag en vinkel på över 90 grader i armbågen. Inte helt raka armar alltså men inte jättekrokiga heller. Därifrån drar jag mig upp, sänker mig ner dit jag var och sen försöker jag lyfta igen. Första försöket kommer jag upp två gånger men god kontroll. Andra försöket blir det oftast 1 riktigt lyft och därefter kommer jag ungefär halvvägs på andra lyftet. Därefter kör jag så många nedsänkningar jag bara orkar.
Nu när jag gjort om det där i några veckors tid har jag upptäckt att jag vågar börja längre ner än förut och jag vänder rörelsen djupare också. Att jag än så länge inte orkar mer än 2 är inget som bekymrar mig. Det är väldigt mycket mer än jag någonsin klarat förut. Att djupet inte är det rätta än bekymrar mig inte heller, jag håller sakta men säkert på att lära mig, anpassa mig. Det är en väldigt tung övning och inget jag behärskar i en handvändning. Men jag ska lära mig, förr eller senare 🙂
Vi handlade på hemvägen, det var verkligen en underbar vårdag idag och det var då jag såg dem. De är små, oansenliga men så efterlängtade. De första blommorna! Koltrasten sjunger utanför vårt sovrumsfönster, han sitter i tallen och sjunger sina vackraste sånger (som tack för att vi utfodrar honom om vintern kanske?) och solen lyser in genom förnstret, och det är det här jag har väntat på så länge! Snön och isen tinar så det skvalar, solen skiner och det var 17 grader på balkonen innan. Vi har redan druckit vårt första kaffe i vårsolen, även om vinden var vintersval fortfarande! Nu ska det väl ändå bli vår på riktigt ändå!
*skratt* Det såg jag inte förrän du sa det 🙂
Hoppsan dubbla n istf s … trött idag.
Snacka om stilikon …
Armarna skulle jag inte tacka nej till, hon är (var?) grymt vältränad när de spelade in 2:an 🙂
Annica “Linda” Johannson? 😉 Fast du ville inte göra likadana … men såna armar vore inte fel?