Fin julklapp till mig själv, att putsa personbästat på 5km 🙂

Kände mig väldigt stark idag, kunde hålla jämt 6:00 minuterstempo hela vägen, vid 4,2 kändes det lite tungt med då drog jag på den här låten på rejäl volym i mp3-spelaren:

Kunde till och med öka sista 500 metrarna, till 4:30-tempo som fortast. Putsade personbästat med en sekund, men den stora vinsten är nog att jag inte kände mig alls lika färdig den här gången. Den här gången var jag bara kaxig och jäkligt nöjd när jag stoppade bandet. Trött kom senare, när adrenalinet lagt sig, dvs ungefär när vi satt och käkade sushi 😀

Jag känner mig fortfarande förbaskat stöddig förresten, det här var den i särklass bästa 5-kilometerslöpningen jag gjort på alla sätt. Inte nog med att jag putsade personbästat, jag gjorde det med en känsla av att kunna förflytta berg idag. Jag kände mig lika stark som urberget eller en naturkraft.

Det där kan vara en lömsk känsla och man förlorar den i samma sekund som man låter sig luras att öka tempot. Men jag lät mig inte luras, jag sparade lite krut till en Grande Finale och spurtade i 13km/h sista biten. Jag tror inte jag hade kunnat disponera löpningen bättre faktiskt.

God Jul på er allesammans. Jag hoppas ni finner julefri och ro.