Älsklingen stryker omkring och ser sig omkring i lägenheten med den där kritiska blicken som han bara har när han tänker riktigt djupt. Jag förmodar att han funderar på vad vi kan ha glömt, det är i alla fall vad jag funderar på och vi brukar tänka ganska lika. Väskorna är packade och ompackade, i rimlighetens namn borde vi kommit på vad som inte är nerpackat vid det här laget.

Mina löpargrejor är nerpackade i alla fall. Allt annat känns sekundärt på någotvis. Vi ska bara vara borta ett par dagar, så det är ingen katastrof om vi glömt något så länge det inte är löparskorna eller kreditkortet.

Snart åker vi.