I garderoben hängder det “önskekläder”, inte bara i min garderob utan hos alla människor, det är en naturlig del av livet. I min hängde det en smakfull kjol som jag inte kunnat ha på mycket länge till min stora sorg och den har en åren glidit längre och längre in bland prylarna.

När jag duschat efter löpningen hittade jag den igen och provade den utan något större hopp om att lyckas knäppa den. Det är sådant masochistiskt man gör ibland, provar kläder man önskar att man kunde ha och blir ledsen för att de inte passar. Fast nu var det ju det där med kroppsuppfattning och sådant, det som jag är så dålig på. Kjolen satt ju bra, kanske lite löst till och med!

En vacker vårdag som började bra har bara blivit bättre och bättre! Nu är jag riktigt lycklig!