Ja, det var som pyspunka det kändes idag på styrketräningen. Värmde upp med lite lätta vikter och skulle köra bänkpress, och fick soppatorsk efter 30kg. 35kg kändes som 35 ton! Det är svårt att göra nått vettigt i bänk när magstödet bara försvinner hela tiden. träningsvärk på mitten påverkar helt klart bänkpressen, har jag lärt mig nu.
Jag har också lärt mig att älsklingen kan vara lömsk. Han såg fel på 13kg och 18kg och körde militärpressarna på den högre vikten, istället för den vanliga. Lite tungt tyckte han, och såg fundersam ut. Det var inte förrän han var klar som han upptäckte att han tagit fel skivstång, och naturligtvis måste jag ju testa jag också. Det fungerade bra det med, även om det var tungt.
Men sen var det slut på prestationsförmågan, och resten av passet förblev ganska mediokert. Hantelroddarna hoppade jag över de högre vikterna i helt enkelt eftersom ryggen var så trött som den var redan, och i latsdraget fick jag se mig som klar vid 5 istället för 6 plattor.
Det märks helt klart att jag gjorde en rejäl maxning igår, det fanns helt enkelt inte så mycket kvar på dagskontot att det räckte till ett bra pass. Hoppas nu att jag är redo för långpass imorgon, för det är veckans enda chans att hinna med det. Jag behöver verkligen ett långpass, kanske inte fysiskt men psykiskt.
Edit:
Jag upptäckte när jag kollade igenom gamla pass att 35kg är något jag inte försökt reppa på seriöst tidigare och maxningsförsöket på 40 gjorde jag förra veckan… Så det var inte konstigt att jag inte orkade så mycket på 35, jag har inte tränat på den vikten innan 🙂
Så nu är jag optimistisk inför nästa pass igen, för kan jag åstadkomma det jag gjorde med träningsvärk då finns det goda chanser att jag kan göra en kontrollerad ökning nästa vecka redan – det vore hur kul som helst! 😀
Det är väl skönt när man efteråt kommer på varför det inte funkade. I alla fall när det bara handlar om att man gjort “fel” 🙂