Ungefär så. Stundtals glömmer jag bort att jag har ett ont knä och i vardagen såsom trappor, cykling och promenader känns det inte längre. Så antar att det börjar gå åt rätt håll! Äntligen. Men nu gäller det ju att ha is. Skynda långsamt, förbannad klysha.

Har kunnat lägga på lite mer vikt i mina knäböjningar och gummibandsövningar. Har bättre balans och känns mer stabil. Inte rört en Voltaren på snart två veckor. Bara det.

Men det är så frustrerande. Jag vill ha upplägg, och program. Men tack vare mitt gamla gym ÄSMK har jag nu hittat vägar kring knät som gör att jag hyfsat kan träna baksida ben som det mest blir och rumpa utan att belasta alltför mkt på knät. Sjuk kontakt har jag nu i alla fall och träningsverk och stelheten baksida är galet. Men gött att kunna variera all bänkpress.

Jag tycker det är rätt gött att fokusera på bänken och pullups och dips ett tag. men det som är tradigt, vilket jag inte trodde var att hela tiden köra ensam. Jag som brukar vara ensamvarg på gymmet känner mig lite isolerad från de andra. Men förmodligen för att jag inte får välja själv.

Fick “Elchockar” på vaden i tisdags. För att väcka vaden så att jag kan bygga upp den och stabilisera knät bättre. Det kändes som blodiglar som bet över hela vaden och vibrerade samtidigt. Men efter den behandlingen har jag haft mindre ont samt att jag har haft träningsverk i vaden. Så den hjälpte säkert.

Ikväll blir det dock boxen. G är hemma och han och jag ska köra nån form av roddpass. vet ej vad .Han vägrar säga. Så jag får la se vad det blir. Borde ta tag i rodden. Men det . är . så  . tråååkigt. Ska ha minst 3 pass nästa vecka med rodd. Så det så.