Jag har valt att avsluta löpträningen med Team Nordic Trail, jag är fortfarande medlem men jag kommer inte att springa med dem. Det går för fort helt enkelt, det hjälper inte att jag värmer upp ordentligt. Det är lite synd, för jag tyckte det var roligt de gånger det gick sakta nog för att jag skulle kunna hänga med. Men det är ofta så, jag blir lämnad och ifrånsprungen eftersom jag är långsam. Det är inte roligt.
Fast det är väl så det är med folk, till och med de man trodde man kunde lita på visar sig vara Janusansikten. Det finns förstås ett undantag och honom har jag lagt vantarna på. Resten av mänskligheten kan undantagslöst fara och flyga.
Själv är bäste dräng helt enkelt.
Det är nog det som är felet, mer rutinerade ledare jag sprungit med har en helt annan syn på gruppen och träningen. Jag tycker mig ha märkt att det inte alltid gäller att springa så man smakar blod i munnen med de som är mer rutinerade. Oerfarna ledare har en tendens att driva sina löpare lite väl hårt, som om det skulle vara bäst i alla lägen. Åtminstone de jag sprungit med, och ur min lilla snäva synvinkel 🙂
Mtp hur villkoren ser ut för att vara ledare i TNT så är många rätt gröna som både ledare och löpare.
Det brukar ju gå att göra så att de som är snabba får ta en extra lov och samla upp gänget, eller om man har en backe i närheten så får de snabba köra lite raska repetitioner upp och ner i backen tills alla är med igen. Varför de inte gjort så på sistone vet jag inte, men jag tror det kan ha med de nya ledarna att göra. De vi hade förra året hade aldrig gjort på det där viset, de hade fått med hela gruppen och de hade inte lämnat några åt sitt öde i lingonriset på vägen hem.
Det där lät ju tråkigt(snail och fail får dock tummen upp)
Jag har kuta med OK Skogsvargarna några tillfällen och det brukar vara under devisen “alla skall med”, där vi som kutat lite fortare får vänta så att alla kommer ifatt med jämna mellanrum. Ofta så har det varit 2-3 grupper med olika tempomål med. Jättekul! Det borde var lätt att påverka ledarna att ta efter detta, för det blir riktigt populärt med många nya löpare. Uppvärmningen har skett naturligt i början, utan stress.
Ja absolut, det kan jag absolut relatera till. De där hemska passen som man bara vill glömma så fort det går, de kan man sortera in i TNF 🙂
Ja förr eller senare hittar jag säkert rätt. Det är hur som helst bra att de finns, för jag vet att de gläder så många och håller många aktiva. Det är jättebra, det ska de fortsätta med.
Resten kan man lära sig på vägen, som det där med att inte lämna folk i skogen etc.
Undertiden sköter jag min egen träning, jag har gjort det förr och kan göra det igen.
Genialiskt namn. 🙂 Man kanske kan tänka sig Team Nordic Fail också – när det känns riktigt pissigt?
Tråkigt för dig Annica, men det är ju skönt att springa själv också, och du kanske hittar andra, bättre grupper?
Jag har sprungit en del i grupp, till 99 % med bra ledare. Men för korta uppvärmningar har förekommit, och under ett pass väntade inte ledarna på de allra sista innan vi började jogga tillbaka till utgångspunkten. Kändes jättekonstigt, för vi har alltid väntat in alla.
*gapskratt*
Underbart!!! Ja, det borde någon faktiskt göra, Team Nordic Snail 😀 😀 😀
Ja, det är synd att det blir så, samtidigt som jag misstänker att det är tävlingsinstinkterna som kickar in hos folk och jag saknar ganska mycket sånt så jag taggar väl inte till på samma sätt antar jag. Jag sparar det till tävling.
Det är tråkigt att det är så med gruppträning. Anordnar man gruppträning så ska någon vara vallhund och springa sist och kolla att ingen är kvar i skogen. Tror många egentligen dessutom kör för fort och för hårt för att det ska vara optimalt. Kunde någon starta Team Nordic Snail istället?
Jag räknade på saken på långpasset och jag hade nog fel, jag behöver längre tid med uppvärmning än passet är långt om jag ska springa nära mitt max för dagen. Men då räknar jag in löpskolning och koordinationslopp, det är en enormt viktig del för mig men det tar ju sin tid också.
Men ska jag komma till TNT i extra god tid för att värma upp själv, bara för att inte vissna som en döende tulpan på deras uppvärmning (alltså redan innan vi kommit till själva passet!) då har jag nog inte där att göra.
Jag har sällan varit så nere och ledsen över min löpning som medan jag försökte hänga med på TNT, och då är det ju fel. Samtidigt som några av de roligaste passen också varit med dem, ska jag erkänna. De har som sagt en del ledare som är fantastiska också. Men de kan inte vara överallt.
En utav anledningarna att jag inte springer i grupp. Jag behöver lång startsträcka för att inte dra på mig mjölksyra tidigt in på passet (ibland vill jag ju få det men det är en annan femma) Istället för att stärka självförtroendet så blir det motsatt…trist
Jag tycker ju förstås som du, att ger man sig iväg i grupp håller man ihop den. Men teori och praktik är olika saker verkar det som. Åtminstone med vissa ledare, jag ska absolut inte dra alla över en kam. Det fanns ledare som var underbara, hänsynsfulla och skickliga på att jaga skiten ur hela gruppen utan att någon lämnades i lingonriset. Men generellt behöver jag nästan lika lång uppvärmning som passet ska vara. Ju hårdare jag ska ta i, ju längre måste jag hålla på innan för att allt ska orka. Annars står jag där, kickande efter luft och ben som stockar, med endast ett förstört pass och ett ännu lite sämre självförtroende som enda behållning.
Tränar man i grupp lämnar man inte folk. Det är en regel. Sen är uppvärmningarna för korta i förhållande till intensiteten på passen i TNT…