Mitt personbästa på 400m är numera krossat. Jag är så sjukt stolt, från 1:48 som jag tyckte var oslagbart eftersom jag hade hela Runday som tjoade på mig. Ikväll på Spånga IP med ett fotbollslag som övade inlägg på gräset innanför och mitt livs kärlek vid sidan av banan sprang jag 400m på 1:33.
Jäklar så det gick undan. Jag får dessutom omvärdera hur snabbt jag bör springa mina 400:ingar nu när jag vet hur snabb jag kan vara när andan faller på.
Det mörknade fortare än jag räknat med idag, jag fastnade i fotbollsmatchen och trodde inte det skulle skymma så fort som det gjorde men det hann bli nermörkt innan jag blev klar. Så det var en otroligt skön syn att se älsklingen vid sidan av banan helt plötsligt, det blev mycket roligare att vara ute då 🙂
1:33 är väldigt snabbt för mig. Det är 3:52 min/km. Det kommer att ta tid innan jag kan smälta det. 😀
Härligt jobbat! Snabb som en vessla!
Wow, stort grattis!!!! 🙂 Finns inget som slår känslan av att springa fort om du frågar mig. Euforin. Endorfinerna. Adrenalinet. Känslan av att flyga fram. Fasiken alltså vad du är duktig!!!!! 🙂
Tack, jag är helt … jösses, kan jag springa så fort? Ja det kan jag! 😀
Vilken speed. Grattis!