Igår for jag iväg till Hammarbybacken och sprang med TNT-gänget som hänger där. Eftersom jag har exceptionellt dåligt lokalsinne var redan själva resan ett äventyr, men jag kom fram i god ordning alldeles lagom i tid och sprang långa intervaller i skogen. Jag insåg att min hemmaplan, Ursvik, är extremt välorganiserat och uppmärkt i jämförelse. Det sitter små skyltar lite varstans så det är nästan omöjligt att gå vilse ens för mig. I Hammarbyskogarna däremot var man lite mer utlämnad till sina egna förmågor, vilket gjorde att jag tog rygg på en kille som såg ut att veta vart han var på väg och sen hängde jag fast där.

Hemresan blev sval och tog jättelång tid. Till Hammarby gick det på 45 minuter från Spånga för att det var rusningstid, hem däremot tog det nära på dubbelt så lång tid eftersom det var efter 20 på kvällen. Jag hann bli både hungrig och kall innan jag hunnit hem, men väl hemma var jag glad igen. Ugnslagad lax med ris och dillsås var redan förberett i stort sett så det gick ganska fort att få maten klar, som tur var.

Det var ett myggigt äventyr, vi får väl se om jag gör om det eller om jag söker upp något annat gäng att springa med. På lördag ska jag springa Sörmlandsleden, det ser jag fram emot. 50km ungefär, blandad terräng. Men vi har hela dagen på oss så det är lugnt, vi tar den tid vi behöver helt enkelt.