I morgon åker vi till Motala för att cykla runt den stora pölen. Jag känner mej lugn för längden på loppet, det fixar jag, även i regn om det skulle bli så illa. Oron ligger i att krocka ihop med andra cyklister. Jag kommer att försöka cykla på säkerhet framför fart, hoppas mina med”motionärer” gör detsamma. Vätternrundan är ju ett motionslopp inte ett tävlingslopp. Jag loggar inte km och mil, i min tränignsdagbok utan träningstid. Tycker egentligen att det är intressantare än att jaga km och mil. Ett kvalitetspass är minst lika mycket värt som ett distanspass även om man inte hinner lika långt. Men om jag räknar med att jag cyklar en mil på 22 min och 30 sekunder, vilket jag oftast gör då jag cyklar själv i hyfsad väderlek, så har jag cyklat mer än 200 mil, 2013, med trainercykling inräknad. Så det lär ju räcka. Det låter mycket men även om det i realiteten är mindre än så, så har jag nog många mil i benen.När vi var ut långsvängen med Guldkedjan 21 mil, så kände jag att längden kommer inte att bli ett problem.
Jag kommer inte att kolhydratladda med Vitargo som jag gjorde till Vasaloppet, utan äta som vanligt kanske lite extra mellanmål. jag tycker jag blev tung och däst av kolhydratladdningen och effekten, nja inte märkbar. Däremot kommer jag att ha sportdryck och vatten på cykeln, sportdryckpulver i påse i fickan, någon godbit, bananer. har köpt Vitargos sportdryck, mådde väldigt bra på den på Vasaloppet, och den skall blandas enl rekomendation, inte blaskigt. När jag tränat har jag plockat bort sportdryck som vätska, bara vatten, längre pass en banan, det för att få en extra effekt på tävling.
Jag ser Vätternrundan är ett motionslopp, kommer ligga i bekvämlighetsfart. Tävlingsmålet ligger på Vansbro 3000m, och i augusti, triathlon, olympisk. Då ska det smaka blod, svett och förhoppningsvis glädjetårar.