Sprätte runt i det vita idag. Det var så fint väder att jag lika gärna kunde testa kroppen ute som inne tyckte jag och gav mig ut. Snittpulsen blev kanon 147, anledningen till den ganska höga högsta (hög för att vara lågpulspass alltså) noteringen på 166 berodde på att jag fick ett ryck i en uppförsbacke och drog på uppför så bra benen orkade. (Den knepige killen med knarkarryck i kroppen och allmänt slängig och konstig gångstil hade en del med saken att göra också, jag ville inte ligga allt för nära honom någon längre stund.)

Det kändes otroligt bra att trycka på uppför i backen och känna att det var jobbigt, det tog emot men det gick att öka till och med då. Det kändes ännu bättre att pulsen återgick till ungefär 150 riktigt snabbt när jag saktade farten på krönet. Det kändes som att det fanns betydliget mer krut i benen än jag tog ut idag.

Jag kan inte säga att tempot är så imponerande, bara 7:40/km, men jag är nöjd ändå. Framför allt är jag nöjd med hur bra det kändes, att det inte gjorde ont eller kändes fel. Det efterföljande halvtimmasstretchen var också mysig, den behövdes faktiskt. Det knakade och knäppte lite idag med, men betydligt mindre nu.

Jag ska boka tid hos naprapaten oftare, så kanske jag slipper få ont i fortsättningen. April. Det blir bra. Då ska jag dit igen. Har fått kallelsen till Blodbussen också, efter Karlstad som tur är, så jag har tid på mig att återhämta mig. Bra tajming där. Fy fan vad läskigt….