Idag har jag haft fantastiskt kul i alldeles lagom temperatur. Älsklingen och jag drog iväg till biljard-palatset och spelade snooker i deras källare. Perfekt temperatur och en vansinnig rolig sysselsättning. På 1,5 timma satte jag 4 bollar och förlorade stort men jag hade otroligt roligt undertiden 🙂

Ett snookerbord är ungefär dubbelt så stort som ett biljardbord, bollarna är mindre, hålen mindre, kanterna rakare, kö-spetsarna mindre och marginalen mellan hål och boll mindre, filten greppar mer så alla skruvar blir kraftigare och vallarna är studsigare så bollarna dör inte vid vallning som de gör i biljard. Men jag hade vansinnigt kul, i synnerhet som jag brukar kolla på O’Sullivan och de andra proffsen och fundera över lägen och möjligheter så regler och strategi var inga problem. Det var själva exekverandet som var bekymret 😀

Men att man kan vara så otroligt dålig på något och ändå ha så kul. Jag såg massor av lägen och tänkte “Den skulle Ebdon satt” eller “Hendry hade absolut fixat det där” och sen när man själv försöker inser man hur enormt jäkla svårt det är och hur otroligt duktiga de är. Men de är ju världseliten också, det ska se lätt ut när de spelar 🙂

Ett frame tog alltså en och en halv timma och då skyfflade vi runt röda ganska länge, när de väl var borta gick det lite snabbare och jag lyckades sätta rosa och där efter svart som avslutning. Helt ofrivilligt, eftersom rosa skulle jag smyga ner vid kortvallen och den valde att slinka ner i hörnhålet istället. Svart skickade jag iväg på måfå mot miljön, i hopp om att den skulle göra något spännande. Det gjorde den. 🙂

Fast det bästa jag åstadkom på hela framet var faktiskt sprängningen, där vit smög fram och nosade till på en röd innan den gled tillbaka och la sig hos gul. Det kommer att ta tid innan jag lyckas så bra igen.

Snyggaste snookerläget lade min älskling sig själv i för övrigt. Han gjorde också framets snyggaste frivilliga skruv för att snirkla sig ur snookern. Framets snyggaste ofrivilliga skruv var också hans, vit gjorde om omväg runt den bruna han avsåg att träffa och fladdrade iväg neråt bordet.

Någon träning blir det däremot inte idag skulle jag tro, jag har lyckats få träningsvärk i benen och är supertrött mellan skulderbladen av någon besynnerlig anledning. Nu skulle det sitta fint med en glass och sitta och titta på en bra snooker-match, Ronnie O’Sullivan i högform mot en likaledes alert Sean Murphy kunde vara spännande.