Exakt så länge sprang jag idag 🙂

Fast då fick jag trampa på och fippla med menyerna, se hela filmen och se hela eftertexterna samt menyn ett tag för jag ville prompt komma upp i 18km åtminstone. Jag gillar hela siffror och symmetri.

Med en genomsnittslig puls på 135 och en högsta på 148 måste jag erkänna att jag är förbryllad, jag rände ju på rätt bra igår. Tröttare ben borde ge en högre snittpuls kan man ju tycka. Men benen är tydligen bara trötta i huvudet, inte i benen 🙂

Snubblade ett par gånger på löpbandet och råkade trampa snett, men det störde inte rytmen det heller. Jag blev bara lite störd i filmen, det är en gullig naivitet i Star Trek The Original Series som inte finns i speciellt många andra serier. Man blir glad av deras ljusa optimism och framtidstro, serien genomsyras av positivt tänkande. Sånt är bra att samla på sig, mental energi. Ladda inte bara benen med kraft utan även hjärnan.

Det kanske är det, och inte själva löpningen, som är långpassets verkliga syfte? Rensa hjärnan, vädra ut gamla unkna tankemönster och ge plats för nya? För någon mer lämplig tidpunkt att göra det än under ett långpass har jag svårt att komma på.