I fyra år har min Garmin Forerunner 305 tjänat mig troget. Felfritt. Men på sistone har den visat tecken på ålderssvaghet, batteriet har börjat ta laddning dåligt och tappat laddning snabbare och snabbare. Drifttiden har sjunkit från 10 timmar till 6, fast den började klaga redan vid 4,5h att den hade ont om soppa kvar.
Så nu ska den få en spik att hänga på, min kära gamla klocka. Så mycket roligt vi haft ihop, så många lopp den följt mig på och så mycket roliga data den samlat ihop åt mig. Det är dags för min trotjänare att gå i pension nu, och efterträdaren är en sprillans ny 910XT som älsklingen överraskade mig med.
Få har nog fått mig att tappa målföret så fullständigt som han gjorde igår, för nog är väl 910XT inte bara en bra klocka – den är ju förbenat snygg också! Givetvis har jag tagit ut den på en testrunda och jag tror nog att vi ska komma överens.
Tiden får utvisa om den är en värdig efterträdare, för det är få saker av de prylar jag äger som jag tycker så mycket om som min gamla klocka. Fast det började bra, nya klockan har redan hunnit imponerat några gånger på mig. Som sagt, vi ska nog komma överens vad det lider 🙂
En förhärdad konsument!
Ja, det var ju inte dyrt heller. En hundralapp för något så användbart, vad är felet? 🙂