Idag sprang min äldsta dotter ett kanonpass, vilket inspirerade mig att ge mig ut sent omsider. Det gick verkligen undan när hon sprang, nu får jag ligga i om jag ska hinna med henne!
Träningsvärk ja. Men också inspiration, sug och perfekt väder. 18°C och moln, solen försvann bakom en tjock slöja moln och det blev friskt i luften. Älskling hade dessutom hämtat telefonen jag sneglat på, en CAT S60, så jag kunde ju lika gärna testa den också.
Jag har nästan nött ut den gamla, en S50 från samma tillverkare och det tog mig flera års skavande, drällande, nötande och kastande innan den började visa tecken på ålderdom. Så jag hyser gott hopp om den nya, den inledde sin karriär rätt bra faktiskt, genom att hitta alla tillbehör och appar jag behöver, främst “Zombies, run!” och den till och med hittade stället jag var på senast.
Så, jag drog igång tracking, musik, Zombies och gav mig av. Det gick fort, det kände jag på en gång. Träningsvärken gnölade. Spotify uppförde sig exemplariskt, det gjorde den inte på gamla telefonen. Zombiesarna också. Och trackingen. Jag körde till och med Pokemonspelet en vända, parallellt med alla andra appar och det flöt mjukt och fint. Pokemon däremot var inget för mig, så jag avinstallerade det. Det är bra om det för igång folk, får ut ungdomarna istället för att de ska sitta i soffan och dega, men det var inget för mig.
“Zombies, run” däremot, det kan jag köra samtidigt som jag springer och det är inget som stör, vibrerar, kallar på min uppmärksamhet eller suger ur batteriet. Jag drar igång appen och stoppar undan telefonen, och behöver inte ta fram den igen förrän jag är hemma. Det är lite som en radioteater, eller ljudbok, om man stänger av jakterna. Det är mer min stil.
Jag satte Zombiesarna på att jag skulle vara hemma igen på ungefär samma tid som vanligt, i tron att det skulle gå ungefär lika sakta som vanligt. Det gjorde det inte. Det gick mycket fortare. Det tillskriver jag, till största delen, Jennifer. Det var otroligt peppande att läsa hur bra det gick för henne och jag taggade till för första gången på flera månader.
Det var jättekul!!! 😀
Jag ser verkligen fram emot att få springa med henne snart, inte bara sitta och läsa om äventyren! 🙂
Det ska bli skoj, både trava runt i skogen och lite varstans annars också 😀
gullig du är mamma 🙂 ser fram emot ett par pass med dig med 🙂