Varför utsätter man sig för detta. Helvetet kvällen innan för att inte tala om när man står där .Ush. 1000 gånger värre än att springa ett Marathon. Då vet jag vad jag tränat på och vad jag har framför mig. Nu har jag ingen aning. Jag vet att det är 3 woddar och att dom är relativt korta5-10min.

Jag vet att jag har tränat bra. Jag vet att jag knappt kunde ha tränat mer. Jag har tagit mig igenom smärtsamma träningspass och tunga plågsamma lyft. Strechat som en idiot och rott som bara den. Ändå är jag orolig att inte räcka till. Orolig för att slarva och få norep. Orolig att komma sist. Det är verkligen min fasa. Att alla andra ska stå och heja fram mig som man gör i crossfit på den som kommer sist. DET vill jag inte vara med om.

Mitt mål är:

1) Ge allt jag har. Inte hålla igen.

2) Inte komma sist i mitt heat. Någon gång.

3) Ha grymt kul

4) Inte slarva

5) Inte komma bland de 10 sämsta.

Klarar jag detta så har jag som mål att försöka komma någonstans i mitten! Men med tanke på att jag inte vet något om motståndet så får jag fokusera på nr 1 och sen beta av övriga punkter eftersom…

Uppladdningen har i alla fall ändå gått bra. Om man bortser från sömnsvårigheterna som stör. Igår körde vi ju sista passet. Jag Gustav och Fredde. Och om man tänker på allt dom har tvingat mig utstå så borde jag vara i riktigt bra form! Gustav med sin militäriska ,strikta kontrollerande coaching och Fredde med sin ständiga tävlingshets mot mig.

Idag vart det endast en promenad på stranden i sommarvärmen och sen in och strecha med G i över en timme. Det var tradigt. Han tränade. Det hade jag hellre gjort. Fick titta på. Men imorgon då är det min tur. helvete vad jag ska köra!!! Hoppas på maxning i strikt press som gren nr 2. Då hade jag dominerat:) eller bicepscurl. det hade varit min gren:) Men tror det blir typ thruster om jag får gissa. Men meningslöst att spekulera. Vi får se imorgon. Då bir det en tävlingsrapport!