Vädret var alldeles lagom löparväder, jag hade inte kunnat beställa bättre om jag hade fått välja. Lagom varmt, lagom fuktigt i luften och lagom blåsigt. Det var roligt att träffa en massa trevliga Funbeatare, roligt att få ansikten till namnet 🙂

Jag gjorde en rövare idag och höll 6-minuterstempo i början, första kilometern gick på 5:50 men det kändes faktiskt ganska okej. Bortsett från att varenda gång en parfym-kärring kom i närheten snörde sig lungorna runt ryggraden så jag fick kväljningskänslor.

Varför dränker man sig i parfym före ett lopp?

Det var lite ödsligt bitvis, trots den utlovade folkfesten. Vissa stycken hörde man dock bara trampet av skor, ingen musik och ingen publik. Men på de sträckor där det var publik var den supergullig och rolig! Det lustiga var att alla tjejer springer som galna vattenbufflar åt samma håll, vid sidan av står pojkvänner, makar, fäder, bröder och barn och hurrar glatt.

Hur många åskådare var där utan att ha en kvinnlig bekant eller släkting som deltar? Och varför var Stockholm så dåligt representerat? Man kan ju tycka att närboende skulle anmäla sig och delta bara för att det är nära till hands.

Fast vid sidan av dessa observationer och funderingar så tycker jag nog att det var ett trevligt lopp. Inte så fasligt trångt om man hittade en bra rygg att jaga, och de flesta gick till höger och sprang till vänster. Det fanns de som slösade energi på att runda folk på fel sida, nere i diken och allt vad det var. Gissar att det är bättre att följa rytmen och dra på en bra spurt de sista kilometrarna när fältet glesnat och det faktiskt är väldigt lätt att komma fram.

Jag höll som sagt ett helt okej tempo första 4km, sen fick jag nog. Det kändes i fysiken att jag inte var okej och man ska inte piska sig själv om det inte känns bra. Så jag slog av på takten och lunkade i mål utan att ha nått min fulla potential men med en känsla av att jag faktiskt var rätt duktig ändå. För jag lyssnade på kroppen och gjorde som den ville den här gången.

Just idag tror jag det var det rätta dessutom, eftersom jag vill vara i fin form till Uppsala Ultra. Då vill jag inte känna obehagliga reaktioner i halsen och lungorna måste kännas fräscha.

Fast Tjejmilen har bevisat en sak för mig. Jag borde, om jag vill, kunna klippa 5km på 30 minuter när jag vill. Dessutom borde jag nog kanske revidera mina 400-metersintervaller. De går i 5:30 just nu, dvs cirka 20 sekunder/km fortare än kilometertempot jag höll i början av Tjejmilen.

Det roligaste idag var trots allt att få träffa er från funbeat som hittat till C klockan 11. Roligt att få ansikten till namnen 🙂