Vilket år det blev
till sist! En IM med uppnått tids- och upplevelsemål SAMT en ÖtillÖ två veckor
efter. Och med min första rejäla skada som våruppladdning. Ja jävlar! Kommer
nog aldrig toppa detta år i form av upplevelser, vilken berg- och dalbana!

Träningsstats:

• Total tid: 19 640min
  (54min per dag). Mål: 18 250. 2016: 16 999
• Totalt antal
  dagar med träning: 201. Mål: 200. 2016: 190
• Total
  cykeltid / distans: 6 843min / 2 896km. 2016: 8 176min / 3 398km
• Cykelpass
  (lvg/tt/mtb): 32. Mål: 50. 2016: 46
• Tempocykel: 2 188min
  / 1 149km. 2016: 1 329min / 696km
• Linjecykel: 1
  661min / 675km. 2016: 1 593min / 721km
• Jobbpendling:
  2 919min / 1 112km. 2016: 3 614min / 1 340km
• Spinning: 188min
  / 120km. 2016: 557min / 275km
• Total löptid
  / distans: 4 651min / 861km. 2016: 3 341min / 609km
• Löppass: 73.
  Mål 60. 2015: 55
• Intervall: 1
  458min / 290km. 2016: 925min / 171km
• Långpass: 2 667min
  / 487km. 2016: 1 714min / 313km
• Total simtid
  / distans: 3 305min / 140km. 2016: 2 562min / 99km
• Simpass: 76. Mål:
  55. 2015: 58
• Bassäng: 2 597min
  / 108km. 2016: 2 412min / 91km
• Öppet vatten:
  562min / 30km. 2016: 150min / 8km
• Total swimruntid
  / distans: 1 584min / 165km.
• Swimrunpass:
  9

Genomgående mer
kvalitetspass än 2016. Nytt personbästa i antal minuter och antal pass på
årsbasis. Och då har jag minskat cykelpendlingen. Färre cykelpass men fler
minuter och mer kvalitet, både på tempo- och linjecykeln. Mycket mer löpning
trots att jag inte sprang alls under andra halvan av maj och hela juni pga
hälseneskadan. Rejält mer simning men ingen större skillnad i kvalitet, fuskar
mig ofta igenom passen och tar inte helt ut mig. Dock bra känsla i simmet både
på IM och ÖtillÖ och 1000 Lakes. Är nog en simmare som behöver våtdräkt…

Tävlingar

• Lidingö Ultra
  5:00(:12)

Mysrunda med
pojkbandet Jens och Fredrik. Men det är ju själva f*n, 12 sekunder ifrån. Kom på
lite för sent att vi trotsallt skulle köra för 5h, halvhårt att börja sprinta
sista 5k… Blir att springa den igen 2018 J

• Siljan runt (långa
  rundan, 160k) 6:28

Lugn cykling med min
plastpappa. Min 70-års present till honom. Blev en bra, men soft, protryckning
av hälsenan. Regn och rusk men riktigt trevligt att cykla med Bosse! Vore
magiskt att göra om i grupp och med bra väder.

• Ironman 10:57

I made it. Det går
inte att slå känslan på det upploppet! Det går inte att beskriva. Jag var livrädd
att komma i mål med sur känsla, men lyckades att både nå mitt mål på sub11 samt
att race with a smile! Bra förbättringar både i vattnet (1:11) och på cykeln (5:32)
jämfört med 2015. Hade nog kunnat kapa ett par minuter på löpningen men ville
eg bara in under 11h J, hade inte kunnat
slå 3:55 på maran från 2015 oavsett. Men med tanke på att jag inte sprang en
meter sista halvan av maj samt hela juni pga hälseneskadan är jag rätt nöjd med
4:05.

• ÖtillÖ 12:25

Kommer aldrig glömma
när jag hörde att Fredrik Berns körde ÖtillÖ två veckor efter IM. Och året
efter när Jens gjorde samma sak. Båda är ju rätt saftiga bedrifter i sig och
att köra dem med bara två veckors mellanrum är hårt. Men nu har jag också gjort
denna kombo! J. Galet sa Bull. Dessutom
var jag en oskuld i ämnet, hade inte kört ens en liten swimrun innan, bara larvat
runt själv med dolme och skor i och runt Kottla.

En IM är väldigt maskinell och robotaktig. Ställ in pace/puls/watt/mat o dryck var X min och bry dig inte om
vad hjärnan säger utan kör bara. Helt klart en charm i sig! Adrenalinrushen på
upploppet som byggts upp under dagen går inte att slå. Men en ÖtillÖ är något
helt annat. Äventyret och den totala frånvaron av prestationsångest är underbar.
Att tävla i naturen, på naturens villkor. Och i par. En helt annan grej, svårbeskrivet. Peter
beskrev sin upplevelse och den stämmer till 100% även för mig:

“Tänker en del på
gårdagen. När man genomför Ö till Ö går man igenom olika faser i sig själv. Det
är en sorts mental detox, även för oss glada amatörer som bara vill klara av
utmaningen. Att ta oss från punkt A till B. Att vara ett med naturen, att
ständigt utmana klippor, grenar, mossa, vågor och hav. I kyla, i smärtan och i
den djupaste av tunnelseenden hittar man något. Något som man håller sig fast
vid för att fortsätta. Man hittar sig själv och vad som betyder något, vad som
är viktigt. För mig är det en sorts trans och eufori. En genomsköljning av
hjärnan. Man pendlar mellan sött och salt, sorg och glädje. Det är till och
från isande men samtidigt kokande varmt. Ibland är det en lavett över ansiktet
och ibland likt den skönaste och ömmaste smekningen. Det är onekligen svårt att
klä Ö till Ö i ord men något åt det här hållet skulle jag beskriva det och
glädjen att se Michael Lemmel i målet med öppna armar likt en Gandalf som
kramar om en som om man vore Frodo efter man filmat ringen i berget är faktiskt
en filmisk känsla. Då rullar eftertexten. Jag grät vid målgången.”

• ÖtillÖ 1000
  Lakes 6:43

Första steget mot
ÖtillÖ 2019. Jens och jag kör nu på ÖtillÖ’s 7/24-koncept. Fem ÖtillÖ-tävlingar
plus två merittävlingar på två år ger en plats. 1000 Lakes gav två ÖtillÖ-poäng
detta är. Planen för 2018 är att köra Utö i maj, Borås och Stockholm i juni
samt Engadin i Juli. Då saknar vi en ÖtillÖ-tävling, vi får se vilken det blir,
1000 Lakes 2018 eller Utö 2019.

2018

Sålde tempocykeln :-(. Om
jag kör en långdistanstriathlon igen så ska jag vara riktigt riktigt riktigt sugen på
det. Och då kan en ny cykel vara en bra sporre 🙂 . Känner just nu att jag har svårt att motivera
mig träningsmässigt. Det var likadant efter IM 2015 och det är rätt skönt att
slippa tanken på att jaga träningstillfällen i ekorrhjulet. Men ovant, jag har
blivit rätt bra på att försöka klämma i träningsminuter i vardagslogistiken. I pipen
för 2018 ligger ju ”bara” en radda swimrun-lopp som delmål mot ÖtillÖ 2019. Tror
jag på allvar ska försöka lära mig simma (hört den förut?) 2018, ska leta upp en bra simcoach som kan lyfta mig lite.