Äntligen fick jag tummen loss!! Nya löparskor är inhandlade. Jag begav mig glad i hågen till Löplabbet i Lund och expediten hade inte en aning om vad som väntade. Jag fick stå på ett ljusbord och höra att jag har låg hålfot och sen springa några steg på ett löpband samtidigt som jag blev filmad bakifrån. Herregud… hade jag vetat hur jag ser ut när jag springer så hade jag aldrig sprungit offentligt.. ever… Jag är mer kobent än en ko och sprätter kraftigt ut med benen i varje steg. Hade jag pronerat mer hade jag förmodligen tippat över till följd av den enorma lutningen.

Efter otaliga rundor ut i skohyllorna och då golvet framför mig såg ut som ett barnrum efter ett barnkalas suckade expediten tungt att “det här är de sista… sen kan jag inte få upp dig högre…”. Antalet pass jag sprungit på löpbandet är så många att jag nästan kan räkna dagens träningspass som avklarat och jag har blivit så filmad att jag skulle kunna klippa ihop en långfilm.

Till slut landade beslutet i alla fall på ett par Mizuno som är tydligt utmärkta att de är för MEN/HOMME/SENIOR/UOMO/HOMEN/HERREN/HEREN, och att det står en japansk skostorlek utmärkt förvånar mig för så stora fötter kan ingen japan ha. Nu återstår bara att smärtan i benhinnorna ska lägga sig, sen ska det springas!! Jag kommer springa som en oljad blixt. Tillika en ganska rak sådan med bara lite pronation kvar…