Nu är man mitt upp i tävlingssäsongen. Efter Hallsta bar det av till Uppsala SM/RM i Olympisk. Måndagen innan tävling var det tänkt att jag skulle powerwalk med dotterns gäng. Hon försöker få igång byn där hon bor. Passade mig utmärkt då jag skulle cykla långpass ca 20 mil dagen efter. Det var bara det att det hällregnande och då byter min dotter till Tabata intervaller. Har rätt mycket träningsbakgrund och kände igen det mesta, bara det att  när dottern gör något gör hon det väldigt mycket. Passet var en timme och 45 min. Det tyckte min ena skinka var för mycket så den krampade och jag sträckte typ den lite. Jaha, är ju ganska envis, så tänkte jag försöker cykla i alla fall. Det gick ganska bra, följde klungan i 11 mil, cyklade totalt 15 mil, med bricklöp (försiktigt) efteråt. Det gjorde dock att jag valde att ta linjecykel i stället för tempocykel i Uppsala. Jag tänkte att det gör det inte så mycket på en så teknisk bana som i Uppsala. Tävlingsdagen i Uppsala började tidigt. Starten för masterdamerna var redan 08.05 i Fyrisån, som var rätt kylig, typ 15+. Det gjorde att det kändes mindre äckligt. Trångt blev det på andra varvet för då hade motionärerna startat och vi var i vägen för varandra. Jag krockade med några under en bro, det tar energi, samtidigt som man vill ha fritt vatten själv vill man inte sabba för någon annan. När vi skulle upp var det motionsklassimmare i vägen ut på sitt andra varv. Då jag hade flyt i simningen så gick det riktigt bra. Cyklingen var bara så rolig men om jag hade haft samma tid som i Hallsta hade jag persat på olympisk. Det skiljde hela 10 min och det var inte optimalt i Hallsta, rejäl motvind halva sträckan. Det blåste lite i Uppsala men så korta sträckor att det kan inte påverkat så mycket. Jag cyklade inte dåligt i Uppsala, har aldrig använt bromsarna mindre, var tuff utför och gick på tunga växlar, stod i uppförsbackar men ändå förlorar man tydligen för mycket på raksträckan och kanske även fart utför, trots att jag i princip cyklade det som gick nerför, drog in armbågar, ner i bocken. Löpningen är jag nöjd med i Uppsala för att vara jag. Totalt räckte det till en bronsplats och det var väl ett av målen att nå pallen. Om jag bygger ihop de båda olympiska tävlingarna får jag faktiskt pers. Efter Uppsala stannade jag i Vännäs och då passade jag på köra Holmsjön med TS Järnet i Umeå. Härligt gäng! De hade ändrat simsträckan, brukar vara 450 m men jag simmade drygt 700 m. Cyklingen är 14 roliga km och då persade jag på cyklingen, hade grym cykelform den kvällen. När  man längtar till TP för att få vända och få motvind för att man känner hur stark man är. En otrolig känsla. Löpningen var  godkänd. Därmed gick vi in på ämnet löpning. Har letat efter löpformen jag hade för två år sedan. Vet inte om jag måste sluta leta. Det har förändrats i år, är definitivt inte snabbare men starkare. Jag håller längre, starkare uppför. I lördags var det dags för Midnight Marathon, sprang halvmaran. Har en tid på 1:58 på distansen men den var långt borta. Många skulle nog skylla på vädret, men regn stör inte mig så länge det inte är när jag cyklar. Det tog 10 km innan jag kom loss i min löpning, tog igen placeringar jag tappat men det var så dags. 2:10 är ingen skryttid, men jag lärde mig något inför Ironmantävlingar – jag kan komma igen och jag kan behärska smärta. Många tog gåpauser, min erfarenhet visste att det gör ingen skillnad. Det blir bara jobbigt att börja springa igen. I samtliga lopp hittills i sommar har löpningen varit starkare under andra halvan, broarna runt ej inräknad . Jag hoppas trenden fortsätter så.