Bortsett från SUM-rapporten har det inte funnits någon lust till att skriva sedan Kristian gick bort. Hur kan någon man inte känner fattas en så mycket? Hur vet man om sorgearbete har övergått i besatthet? Jag har köpt t-shirten han utformade tillsammans med konstnären Robin Gnista, var på Emma Svenssons (Rockfotoemma) fotoutställning “I kroppen min” i Malmö och beställde en bild, efter fredagens Idol var jag inte sen att klicka hem You Can’t Kill Rock’n’Roll. Varje vecka går jag in på hans blogg, trots att jag vet att översta raden fortfarande kommer att lyda “Vid vägens slut”. Av bloggkommentarerna att döma vet jag att jag inte är ensam om det sistnämnda.
Jag och min terapeut kom i onsdags att tala om vad som EGENTLIGEN är viktigt. Vi kom in på det efter att jag berättat om min upplevelse under SUM; att jag upplevde att jag kom nära livet och att allt kändes så enkelt. För mig är detta det viktigaste:
Att vara lycklig.
Att ha kärleken i mitt liv.
Att få vara frisk.
Att ha någonstans att bo.
Att kunna äta mig mätt.
Att ha tillgång till rent vatten.
Att leva i fred.
Att ha en regelbunden inkomst. (Även om jag kan önska att det inte skulle behöva vara så viktigt.)
Att kunna träna.
Av dessa nio är det en som felar för mig. Och den borde inte göra det. När ska jag kunna börja leva “på riktigt”????
Jag var riktigt sliten efter SUM, nästan så att jag blev lite orolig. Men sju timmars ansträngning följt av två nätters dålig sömn samt massiv blodförlust -det är nog bara jag som inte är van vid att kroppen säger ifrån så “skarpt”. Först i torsdags var jag inte i riskzonen för att somna stående och den galna hungern la sig lite grann.
Vid det senaste läkarbesöket konstaterades att jag ligger för lågt i mitt järn. För att slippa järntabletternas biverkningar tänker jag försöka fixa det med kosten. Framför allt tänker jag sluta med att dricka kaffe på maten så fort jag svalt den sista tuggan.
Inte livsviktigt, snarare sekundära överlevnadsstrategier för att orka med höstmörkret. Här är mina:
Levande ljus, klassikern. Speciellt på vardagsmorgnar.
Jag har en Wake up light. Vet inte om den gör att jag vaknar piggare men det är skönt att det inte är beckmörkt när jag vaknar. Den går även att ställa in på “solnedgång”, så varannan kväll ställer jag in den på det, tänder ett ljus och lägger mig på spikmattan samt startar spellistan AVSPÄNNING. Varannan kväll läser jag bok.
Att det bor en liten shopoholic i mig är inte bara av godo…men jag älskar att få hem dessa paket med saker som jag har beställt. Det är så skönt att kunna unna sig. Men jag borde begränsa unnandet, till två köp i månaden eller nåt sånt.
Rekommenderar Världens Pappskallar (The world’s dummiest…) på TV4Sport. Det går klockan sju på morgonen med repris klockan 15 så jag brukar spela in det. Skrattkramper garanteras!
Inte heller alls livsviktigt men en positiv överraskning var TANITA-värdena i början av oktober. Gått ner 0,6 kg, minskat i kroppsfett, ökat i muskelmassa. När det gäller muskelmassan har jag uppnått målet jag satte i november förra året. Det hade varit väldigt roligt att veta vad jag har gjort rätt, för det vet jag inte!? Sluta styrketräna?!
Ett träningsmål under hösten kan också hjälpa till att hålla motivationen uppe. Själv kommer jag de närmaste månaderna nog att satsa på att träna så många olika saker/klasser som möjligt. Styrketräning två dagar i veckan återinsätts men med fokus på rehab och bålstabilitet. Krämporna har fått härja fritt alltför länge.
Jag skulle vilja springa en julkalender (24 km den 1:e, 23 km den 2:e osv) men vet inte om jag orkar och framför allt inte om jag kan få ihop det tidsmässigt. Man kan kanske tjuvstarta lite. Eller springa en halv kalender dvs varannan dag. Är det någon som vill hänga på så hör av er med ett meddelande!
Mysdag och matlagning igår. Pumpasoppa, laxschnitzlar, rostad blomkål och ärtpuré. Jättegott och fina färger.
Idag var det första arbetsdagen efter två veckors semester. Förvånansvärt få som frågade mig om loppet (de flesta vet att jag sprungit). Jaja. Började på en rysare på min nya läsplatta när jag åkte till jobb. I eftermiddags dubbelpass, sedan middag och kvällsmat inklusive nyrostad müsli. Snart en bra bok. Orkar nog inte se Elementary…
Kram på er
0 Comments