24 grader i skuggan och sol, nästan vindstilla dessutom. Så vad gör jag? Jo, jag smiter ut en stund medan det är som varmast och springer en runda vald med flit för att det ofta är lä där och inte så mycket skugga. Jag jämförde lite hastigt och på samma runda för någon vecka sedan, i ungefär samma tempo dessutom, hade jag i genomsnitt 5 slag/minut lägre puls men i övrigt såg kurvorna nästan identiska ut. Kan man dra slutsatsen då att skillanden mellan en svla vårdag och en hyfsat het försommardag är 5 slag/minut? Kanske, jag har inte laborerat så mycket med värme än men det hinns det med. Det var lite kul att se hur lika pulskurvorna var, bara med den där 5 slag/minutsförskjutningen då.

Det var sista passet inför Göteborgsvarvet också för övrigt. Jag är ganska nöjd med hur löpningen flyter på, och även om dagens pass kanske var lite tuffare än jag hade tänkt mig (jag drogs med av entusiasmen och det vackra vädret) så känns det som att jag är hyfsat utvilad åtminstone. Vi får väl se vad jag kan åstadkomma 🙂

Jag är nöjd om jag klarar loppet, belåten om jag slår mitt personbästa och strålande glad om jag gör det på under 2:20:-nånting. Men det betyder inte att jag tänker jaga tider, detta är tänkt att vara sista långpasset för Stockholm Marathon och det är på maran fokuset ligger. Det blir med andra ord ingen maxning från min sida. Blir det bra så blir det, men jag tänker absolut inte pressa eller göra något som kan riskera att maran går dåligt.

Imorgon bitti, tidigt som attans dessutom, åker vi till göteborg för att checka in på hotellet och hämta nummerlapparna och greja. Det ska bli spännande, jag ser fram emot det här äventyret.