Det såg ut som att det skulle bli regn där ett tag, men vädergudarna skonade oss och snart sken solen från en blekblå himmel. Svalt, bara 14 grader, och lite småblåsigt. Bättre kunde det med andra ord inte bli!

Jag hamnade i ett gäng som höll bra fart, inga direkta vägproppar någonstans och jag kunde rulla på så fort jag ville. Kortade ner stegen i backarna och tuffade på uppför, sträckte ut och rullade på ner för. Det gick kanonfint, segheten efter halvmaran i lördags var som bortblåst!

Tiden? 28:13 blev det tillslut, betydligt fortare än jag hade tänkt mig med tanke på maran – men jag hade kul! Det måste man få ha!

Skit samma om det var sensationellt korkat att dra på lite, jag ser på pulskurvan att det inte var en maxning (vad jag än själv tycker och tänker om att skriva km-fart med en femma först) så trots att det var personbästa vet jag att jag hade kunnat klämma till med en ännu bättre tid.

Men det sparar jag till Blodomloppet, eller iFormloppet kanske. Vi får se 🙂