Förkyld, inte förkyld?
Efter ett par dagars rinnande näsa och lätta kittlingar i halsen bestämde jag mig till sist för att jag nog faktiskt var förkyld och skulle ta ett par dagars träningsuppehåll.
Två sekunder senare kände jag mig kärnfrisk.
Hmm.
Den träningsfria dagen avslutades därmed med 15 km inklusive en 800-metersattack enligt konceptet Yasso 800’s. Teorin är tilltalande enkel – det tempo, i minuter/sekunder du håller på 10×800 motsvarar din sluttid på maran i timmar/minuter.
Jag fuskade lite. Det blev bara sex upprepningar, mer kändes dumt med tanke på att jag så sent som i morse ansåg mig vara förkyld. Första sträckan gick åt för att hitta tempot och slutade på 2.52, därefter 2.50-2.47-2.48-2.49-2.48.
Av detta ska man ju förstås inte utläsa att maran hamnar under 2.50 – det är ju de sista fyra 800ingarna som skiljer agnarna från vetet – men det kändes bra och det är det viktigaste.
Eller hur – bara att ställa ut skorna och titta på!
I alla fall om jag kör maran enligt samma princip – springer 3 mil i 2.45-tempo, kliver av och konstaterar “det där var ju så lätt så jag behöver inte springa sista 12 bara för att bevisa det jag redan vet”….
Told ya! 2:45 – inga problem! 🙂