Den 24:e oktober fick jag ett infall att jag skulle springa varje dag fram till julafton. Reglerna var att jag var tvungen att byta om och att det skulle var minst en engelsk mil. Väl framme vid julafton räknade jag ut att om jag fortsatte januari ut skulle det bli 100 dagar, och där är vi nu. Eftersom det är skidsäsong och jag ändå inte kommer att nå 200 är det lagom att sluta nu och lägga lite mer fokus på skidåkningen ett par veckor. 

Som mest nergången träningsmässigt var jag efter ungefär 10 dagar, men efterhand har kroppen vant sig. Jag var lite orolig för överbelastningsskador, men mängden har ändå varit rimlig eftersom rätt många av passen bara har varit 2-3km. Visst har det tagit emot ibland, typ de dagar när jag varit tvungen att springa 22:30 när barnen (och jag själv) hade somnat, på nyårsdagen eller jagarna efter Tallriken runt, men på det hela har det mest varit kul, jag kan rekommendera upplägget som ett sätt att få till relativt stor mängd med lågt slitage. 

Som bonus har jag (tror jag iaf) blivit snabbare och har flyttat komfortfarten ner mot rätt sida av 5min/km

436km har det blivit sammanlagt, motsvarande 1600km/år om man extrapolerar. Det blir en utmaning att hålla i snittet nu 🙂