Ens liv kan ta lustiga törnar ibland. Vad man gör idag trodde man kanske aldrig att man skulle göra när idag var igår. Jag delar in mitt fysiska liv i tre epoker. Den första är barn ungdom och förstadiet till vuxen. Ett fysiskt liv som bestod i att från början vara fysiskt aktiv som så många barn är eller kanske var på 80-talet. på den tiden var träning allt från 7 års ålder till högstadiet. Då var allt fokus på att bli bäst. Det innebar att jag tidigt specialiserade mig, skaffade mig en identitet som simmare och i den bubblan vara jag. Jag blev dock aldrig pushad till detta val utan allt var mitt eget. Sen kom det första hacket som medförde att simningen fick jag lägga på hyllan men jag var inte allt för nedslagen av det utan anpassade mig fort till livet utan klor och började ägna mig åt den närliggande idrotten gymnastik?? Men allt eftersom tiden gick blev mitt elitfokus allt svagare för att sedan försvinna helt. var dock fysiskt aktiv fram till den mörka perioden, nej inte att man bildar familj och sånt 🙂 utan tiden då mitt liv mer eller mindre bestod i att vara isolerad runt om kring där det fanns Vatten Closet. Livet och träning fick alltså ett helt annat fokus. Överleva blir frisk och sen var allt annat oviktigt. för ca 8 år sedan hade jag genomgott en metamorfos till en Chipsätande stillasittande före detta vältränad individ. Livet andlade om att se på film, äta och knappt orka vara med barnen. Bitter och självömkande var jag med. Här satt jag med en jävla påse på magen för all framtid, livet var väldigt orättvist tyckte jag. Träningen bestod nu i en timmas gubbinnebandy i veckan (Jag stod stilla i mål för mer orkade jag inte) Jag var rätt bra målvakt för jag och min ben fyllde ut 97% av innebandymålen. Jag var alltså en 37 årig. Smällfet människa som inte kunde gå i trappor (knappt) inte kunde cykla (magen med påsen slog i låren) simma ville jag inte då jag var obekväm i att visa mig både å grund av stomipåsen men även över att jag var så fet. 

Vid ett besök på Östra sjukhuset träffade jag en kirurg som skulle kolla in min mage eftersom jag hade lite problem med tillbehören så att säga.

Han säger till mig “Du är rätt fet du” Jag svarar “jaha ja jo jag vet” inga nyheter där inte. “vill du att jag skall boka in dig på en gastric bypass?” Snabbt börjar min hjärna arbeta Vad fan är det han säger? Är han helt dum i huvudet så fet är jag ju inte. Dess utom jag har gjort tre stora bukoperationer jag skall väl inte göra en 4:e bara för att jag är lite kraftig. Borde han inte prata livsstilsfaktorer kost och träning istället? Jag bad honom sonika dra åt helvete åkte hem och grävde ner mig i 2 veckor.

hela tiden med fetman malande i huvudet. Antagligen var jag smått odräglig för efter 2 veckor kom min fru hem med ett paket nutrilett-drycker och sa att om du inte är nöjd gör något åt det själv.

Jag började läsa på om evidensbaserade metoder för att gå ner i vikt och bibehålla den. Kickstart med soppor för att sedan kontrollera hur mycket kalorier man får i sig och så klart träning för vikthållningen. 

Begynnelsen och 3 månader framåt Var det en blandning av VLCD Very low Calorie Diet och LCD Low Calorie Diet för nutrilett sopporna smakade djävul och fan. Men jag hittade andra som fungerade. 

Jag hade bestämt mig att inte räna under denna tid för jag var övertygad om att dieten skulle vara nog jobbig. En enstaka cykeltur fick det bli inte mer. Sommaren gick och det blev höst Vikten minskade och jag fick göra nya hål i skärpet. Innebandy drog igång igen och kompisen Pauli säger till mig att Skall du inte vara med på Tjörns Motionstriathlon jag betalar. Jag stod i mot i några veckor men sen gick jag med på det. Helt plötsligt hade jag ett träningsmål som var konkret. Simning 400m Cykel 2 mil och Löpning 5km. Jag började mäta. Sydde upp anordningar som gjorde att jag kunde simma med andra utan att må illa av mig själv. Följde med brorsan till S77 mastersträning. Började cykla mer och jogga 100m. Jag kunde se förbättringar och helt plötsligt hade jag skaffat mig en ny livsstil. Vad var det då som hände? Jag skaffade ett mål med min träning, Jag gjorde något jag inte gjort tidigare och slapp jämföra med mina ungdomsresultat. jag hade vänner som förväntade sig att jag skulle vara med. Jag fann glädjen!