Det pekar uppåt, även om jag var tvungen att bli gediget ur form först innan jag fick glädjen att uppleva en positiv formkurva igen.
I söndags blev det dock ett litet hack i kurvan sedan jag lyckats trampa snett på Axels sportkalas då jag skulle demonstrera hur man för bollen korrekt i basket. Knaket hördes i hela gympasalen och det fick bli ofrivillig vila någon extradag.
Kvalitetspassen de senaste veckorna har gett mig kvitto på att jag:
1. Är i bedrövlig form2. Blir i mätbart mindre bedrövlig form för var vecka som går med acceptabel träningsnivå.
Hoppet lever således. Mängdmässigt är jag inte upp på några särdeles imponerande nivåer ännu men runt 5-6 mil är i alla fall tillräckligt för att det ska hända något, om man först legat på eller nära noll i sex veckor. En liten lätt aning av vänsterbenets benhinnor får mig att skynda långsamt och att förlägga så gott som alla pass till mjukt underlag. Hoppas det känns lugnt snart så man kan få kräkas lite på Vallens innerplan.
Synd, men ni får ladda om då 🙂
Det är svårt att få ihop så många som 11 st som håller. Det faller ju oftast igenom någonstans och jo vi har ju att ta av. Försvinner en så kan vi ju bara flytta upp någon annan utan att det behöver bli alltför stort tapp.
Vi får se vad som händer, men det ryktas om att det kan dyka upp andra bra lag i år.
Ja, Milesson har blivit bättre senaste två åren. Nu verkar Rehn ha haft en bra vinter och han känns starkare än tidigare, så de håller hyfsat jämna steg i utvecklingen. Sedan kommer det mycket nytt underifrån. Fler yngre förmågor som också har blivit bättre. Snart blir man frånsprungen av alla om man inte ser till att bli bättre själv också, men än så länge skall man väl platsa i laget… Jag har ju inte varit med så länge, så några år till vill jag allt vara med. 🙂
Vi filmade men jag orkade inte klippa ihop nåt. Det kändes alldeles för mycket som en repris…
Visst var det lite tunga ben på främst Hejdström och lillebror Grönwall och i viss mån Antonsson. Dessutom hade vi en för oss okänd reserv på femte eller sjätte sträckan som gjorde riktigt fiasko och inte ens lyckades hålla 4-fart på en halvmil, men det jobbiga är vetskapen att det bara haft marginell betydelse om alla presterat på topp. Och ni saknade dessutom David Nilsson i laget! Sjuk toppbredd, får man säga med mössan i hand.
Det trista för er är att ni är så bra att ni dödat er egen tävling… 😉
Milesson och Rehn ser ut att gå mot en ny nivå i år – kul! Vårt framtidshopp Antonsson har tränat som en maskin i vinter och tänkte försöka hålla rygg i en mil på David & co när de ger sig på EM-kvalgränsen på halvmaran i Visby nästa helg. Lyckas han pricka formtoppningen och har lätta ben tror jag låga 31 är realistiskt! Sjuk utveckling på en kille som fick spö av mig för bara ett par år sedan.
Okej, det var tråkigt att höra. Ni höjde ju i alla fall stämningen kring tävlingen, men jag saknar en film från förra året! 🙂
Jo, det avgjordes väl lite på tredje sträckan fast ni tog in en del på femte ändå. Därefter tappade ni dock igen och det var väl lite för stora tapp på de kortare sträckorna också. Samtidigt vet jag inte om ni hade optimala förutsättningar när de tre bästa persade på 10 000 meter på onsdagen före loppet. Det var väl bara Fred som sprang riktigt bra även på lördagen.
Vi får se om ni är tillbaka nästa år då 🙂
Som det ser ut nu blir det en sargad skara som helt enkelt inte kan hålla sig borta, och som ansluter sig till ett nytt Kalmarlag. Knappast något ni behöver snegla över axeln efter utan ni kan nog jogga baklänges och vinna. Vi får se om Gutar Med Smålandskrut lyckas ladda om bössan till nästa år. Vi tappade sugen lite grann i fjol – man laddar och planerar och så är det redan över efter tredjesträckan… Återstår att beta av fem mil till i ingemansland.
Ni kommer väl till kyrkstafetten?