Med rubriken vill jag säga att inlägget innehåller diverse för andra rätt irrelevanta detaljer.
Avresa kl. 11:40 den 31:e. Jag hade som
vanligt bara det nödvändigaste med mig:
Cirka två och en halv timmes tågresa till Bergåsa. Sedan en dryg timmes väntan där. Satte mig på en bänk och läste
min Amnesty press. Jag väntade vid sjukhuset…
Bussen var lite sen men sen flöt allt på fram till Garpahamnen där mina föräldrar och en god middag väntade:
Kycklinggryta, potatis, vinbärsgelé, isbergssallad och tomater. Vattenmelon
till efterrätt. (Alltså höll jag ingen diet under dessa dagar…)
En lugn kvällspromenad följd av en extra
titt i trädgården:
Jag brukar ha svårt för att sova borta men här sov jag faktiskt riktigt bra. Tack vare nattemedicinen,
öronpropparna och en sval och skön källare:
Nästa dag provade jag Friskis’ gym i Karlskrona. Som funkis får man ett så kallat Rikskort, med det kan man träna gratis på alla Friskisanläggningar i landet.
Gymet var helt okej. Ett rum med fria vikter, en liten crossfit cage och ett rum med konditions- och styrketräningsmaskiner. Onödigt
många maskiner. En del av dem hade sett sina bästa dagar. Där fanns maskiner av
allehanda märken utom min favorit; Nordic gym. Fick hursomhelst till ett ganska
bra pass under tiden som mina föräldrar bekantade sig med Wärmöparken:
Sen åkte vi hem och lagade middag. Lax, ris, Caviarmix, crème fraîche, isbergssallad, tomater och paprika. Blåbärspaj och
vaniljglass till efterrätt.
Dagen därpå blev det powerwalk. Garpahamnen-Sandhamn
tur och retur x2. Badade efteråt. Nästan 25 grader i vattnet och jag tyckte det
kändes kallt…
Dagens middag: Spaghetti, köttfärssås, isbergssallad, tomater, morotsstavar och paprika. Resten av
blåbärspajen med vaniljglass till efterrätt.
Tog bussen från Garpahamnen redan tio
i sju på morgonen den 3:e. Det var så lugnt och skönt och tyst och stilla på
alla sätt och vis ute. Balsam för mitt oroliga sinne.
Jag hade inte lika lång väntan i
Bergåsa på hemresan. Var hemma hos mig vid elva. Höstanemonerna hade överlevt.
Denna och följande dag lyckades jag ta tag i tillvaron, sen gick jag och la mig igen.
Visst är det 🙂
Fina bilder! Det är vackert i Blekinge. 🙂