Ok jag återkommer till titeln, men jag har under 1.5 hår mer eller mindre brottats med ett löparknä som inte vill ge med sig till 100%. Nu efter senaste bakslaget och på inrådan från men mer rutinerade löpmentor, tagit kontakt med vår lokala idrottsskadespecialist/sjukgymnast. Historiskt sett har jag ökat å min löpning lugnt och beskedligt från några km till 14-15 km  men där är det stopp. Just nu är jag till baka på ca 5km per pass med 3 dagars smärta i knät som följd. Då främst när jag går ned för trappor. Sagt och gjort så bokade jag tid och fock komma nästan direkt. För de som känner mig är det ju ingen hemlighet att mitt mål fram till 2016 är att genomföra ett långdistanstriathlon ägt ut av ett amerikanskt företag, Ironman. Glad i hågen traskade jag in till rehab killen som tog sjukdomshistorik mm och frågade mig vad jag gjorde där och varför jag behövde hans hjälp. Jag svarade lite förläget att jo jag vill att mitt knä skall hålla för att springa ett maraton….Ja 2016 alltså. Jahaja maraton svarade han fundersamt. Eller njae kanske inte maraton mara jag hade tänkt att värma upp med lite simning sisådär 3800m och en liten bit cykel innan men bara på sin höjd 18 mil, sen skall jag springa ett maraton. Jag tänkte alltså klara av en Ironman 2016 konstaterade jag nu mer blossande kinder, jag vet inte varför jag inte bara står på mig och känner en stolthet i vad jag jobbar för. Sagt och gjord var det inte mycket mer med det än att sjukgymnasten tyckte att han då visste vad jag hade för fokus. Av kastades byxorna och jag stod där med mina ben bara in för expertisen. När byxorna fallit stannade herr sjukgymnast upp och inspekterade dem och pausade, backade lite, tittade och ställer frågan som löd typ. “Men du jag måste fråga dig: Varför skall du köra långdistans med de benen, du har ju benmuskler som en kroppsbyggare drömmer om!” Tja vad skall jag svar på det, det blev ett litet mumlande svar om att, ja jo jag har ju rätt mycket muskler å menen men jag tror att långdistans är mer hälsosamt och att jag borde nog kunna anpassa kroppen.. typ. Men visst jag är lite som en sköldpadda på rygg eller säl på land när det gäller löpning. Men jag kommer göra allt i min makt för att utvecklas som löpare och jag tänker inte ge upp mitt mål förrän jag har gjort allt jag kan för att klara det. Så de så.