För drygt en månad sen fick jag frågan om jag ville hänga på laget Team Downtown Camper och köra Nordic Islands Adventure Race. Hotellet skulle bidra med ett tjejlag och efter en skada i våras behövde laget förstärkning för att få ett komplett lag bestående av 4 personer. Jag kollade genast upp vad det här loppet innebar och insåg snabbt att det här skulle toppa alla utmaningar jag har tagit mig an hittills i livet….En bana på 637km som sträcker sig från Stockholm till Åbo och består av abseiling, kajak, PackRaft, SwimRun, trekking och mountainbike. Har man ett livsmotto som lyder ”challenge yourself” så fanns det bara ett svar på om jag ville med: JA!
Eftersom MTB och kajak var helt nya grenar för mig var det bara att börja lägga om träningen i juli från att ha fokuserat på löpning. Jag hann med 2-3 turer på MTB, 5 turer med kajak och ett träningspass med orientering innan det var dags för utmaningen som skulle pågå mellan den 12:e-18:e Augusti. Eftersom vi alla genomförde ett Adventure Race för första gången så var målet att bara genomföra det och gå i mål stort nog. Riktigt kul att ställa upp som enda tjejlag också, då det är vanligast med 3 killar och en tjej i varje lag.
Starten av loppet var riktigt mäktig, då vi skulle ta oss ner från taket på vårt hotell. Även denna del var vi helt rookies på och det gav en ordentlig adrenalinkick. Nästa del var stadsorientering mitt i Stockholm city, riktigt kul när så många människor hejade på oss och alla andra lagen! Här hade vi helt klart fördel av att vara en lokalt lag som hittar bra i stan. Värre var det för mexikanarna som sprang vilse på söder 😉
Efter 6,5km löpning var det dags att debutera i en PackRaft, 16km paddlande med massa galna utmaningar på vägen så som ett Redbull-utmaning(nät att klättra uppför i en sluss) och en check point uppe på Hammarbybacken. So far so good och vi hade fortfarande många lag runt omkring oss av de 23 startande. Men det här var bara uppvärmningen inför de långa sträckorna som vi hade framför oss. Den första tuffa utmaningen skulle bli en MTB-sträcka på 230km upp till Grisslehamn.
Regnet öste ner hela söndagen och det blev en riktigt blöt, lerig och tuff cykeltur genom natten till måndag. Vi valde att skippa sömn den första natten och bara köra på, vilket de flesta lagen gör det första dygnet. På grund av dålig tajming med färjorna i Stockholms Skärgård fick vi ett extra trevligt stopp vid en check point hemma hos en familj där vi fick chans att både basta, trycka i oss gifflar och dricka kaffe i väntan på vidare transport.
Väl uppe i Grisslehamn fick vi info om att kajak-sträckan över Ålands Hav var inställd på grund av allt för utmanande förhållanden. Det var både en besvikelse och lättnad att inte få paddla den sträckan, men i efterhand känns det som ett väldigt klokt beslut av arrangörerna. Istället fick vi ett fint tillfälle att fylla på energiförråden genom pizza och lite sömn innan färden fortsatte med Eckerölinjen.
Väl på Åland var det dags för 84km SwimRun, den längsta swimrunsträckan hittills i ett lopp och här är det bara en del av hela Adventure Racet… Starten gick mitt i natten vilket gjorde den första delen svårnavigerad, men väl vid första sim-sträckan började solen gå upp. Magiskt vackert med soluppgången medens vi simmande mellan olika öar.
Efter swimrun var det en trekking-del på 25km innan vi skulle börja paddla genom den finska skärgården. 40km kajak och galna 78km PackRaft! Distansen var inte den enda utmaningen, utan vi skulle lyckas navigera oss och hitta alla check points blad de 50 000 öar som den finska skärgården består av. Kajakdelen gick riktigt bra och det var magiskt vacker och vi fick njuta av solsken och hyfsat lugnt vatten. Packraft-delen var desto tuffare, då det började bli allt högre vågor…. Men med några korta fikapauser, powernaps, en ny paddel och grymt bra stämning i laget tog vi oss igenom den här delen.
Det var fredag och dags för det sista dygnet av loppet, bestående av 91 km MTB och 7 km orientering inne i Åbo. Den sista delen kändes relativt kort och nu var målgången nära. Stämningen var på topp och vi blev igenkända som det skrattande laget. Övertrötthet och grymma tjejer är helt enkelt ett vinnande koncept för bra laganda 😉 Hittills hade vi klarat oss bra från skador och olyckor, men ett lopp är aldrig över först man korsar mållinjen….
En bit in på cykeldelen fick Carro obehagliga känningar på överkroppen som hon beskrev som brännmaneter som attackerade huden. En kombination av att vi har haft på oss våtdräkter i flera dagar och solen som har stekt på var inte helt optimalt för kroppen. Efter många stopp och sjukvårdshjälp kunde vi ändå fortsätta i långsam fart mot målet i Åbo. Inte nog med det så lyckades jag få ett ordentligt hack i stortån när vi skulle ta oss över ett vattendrag med cyklarna. Tur att vi hade en sjuksköterska i laget som snabbt kunde plåstra om det 🙂 Det blev en låååång natt, men tidigt på lördag morgon var vi äntligen i Åbo. Himlen öppnande sig på den sista löp-delen så vi kunde korsa mållinjen dyngsura, slutkörda och lyckligliga över att ha klarat av utmaningen efter 138h.
Vi lyckades med vårt mål att genomföra loppet och vi kom inte ens sist! Obeskrivlig känsla att gå i mål på ett så extremt lopp och att få göra det tillsammans med så grymma tjejer. Vi hade verkligen ett kanonlopp tillsammans som kommer att vara ett minne för livet. Det var en upplevelse att se hur kroppen klarade utmaningen att snitta 2h sömn/natt i en vecka samtidigt som man utsätter den för alla dessa fysiska utmaningar. Innan loppet kändes det som att det här skulle vara någonting man bara provar på en gång i livet, men redan nu finns ett sug efter liknande utmaningar!
Just nu är det återhämtning som gäller innan det är dags att dra igång träningen inför Frankfurt Marathon i höst. Jag kommer fortsätta att smälta och ta in denna mäktiga utmaning vi har gått igenom några dagar till innan träningen drar igång på riktigt igen.
Over and out!
/Natalie
Bra sammanfattning! Du är bäst!