?Sala Silverman 2018.

26 August 2018

Medeldistanstävling Triathlon

Den
nakna, snuskiga sanningen. Varning, långt inlägg.

Idag,
25 Augusti och starten för Sala Silverman är 09.00. 1900m simning, 90km cykling
och 21km löpning.

Nu
backar vi i tiden, 30 Juni, 71,8kg lätt, 6,6% magrutor och i bra form. IM 70,3
i Lahtis, hade allt gått enligt planen så hade jag gått i mål på 5 timmar
blankt, men hur ofta går mina planer som jag tänkt? Otroligt kallt i vattnet,
följt av storm, regn och 11 grader i luften gjorde roliga kramper i framsidan
låren vid 75km cykling, som aldrig gav sig. 21km löping på dessa ben vart
katastrof, fast 5,45min/km fick jag på Lahtis lättlöpta asfalt.

Tid
i Lahtis, 5h 37min 18s. Simning 39m 14s, cykling 2h 43m 21s och löp 2h 2min
52s.

Finns
inte mycket att klaga på för min medverkan i 70,3 Lahtis, enbart vissa
läropengar att stoppa i ryggsäcken, som:

Cykel
på biltak är Big NoNo. Svenskreggad bil i Finland ger många tut, fel sorts tut.
Kallt i vatten ger kalla ben, kallt i luften ger kalla benmuskler. Här borde
jag haft heltäckande byxor. Inte dricka lika mycket på cyklingen som vid
”normal” temperatur, vatten i glasögonen i väntan på simstart, för annars
simmar man 1900m i dimma. Annars var det skitkul, som vanligt.

Många
muttrar om tider hit och dit, men varje tävling är unik. Man är i olika form,
och har ni aldrig tävlat utomlands, jag då vet ni inte vad jag snackar om alls.
Hör gärna av er när ni lämnar bekvämlighetszonen Sverige.

V26
tävlade jag i Lahtis, V27 Måndag tog vi färjan hem till Sverige, V27 Tisdag
landade vi i Bulgarien, från Landvetter flygplats. V27 löpte jag 3 ggr, varav 2
på löpbandet, samt 1 pass på 12km.

Mitten
på V28 började jag cykla mountinbike, och det gjorde jag fram tills vecka 31,
sen vart jag sjuk i 1 vecka. Öppet spår Cykelvasan V32 Fredag, enbart cyklat
MTB i 3 veckor, och det gick skitbra. Tid 4h 2-3min, sen lite cykelpunka och
trasiga patronverktyg som snodde mer än 20min, men skitsamma, det är en del av
spelet.

Dagen
efter cykelvasan köpte jag nya löpskor, efter videofilmning och granskning.
Voila, nya lätta saucony löparskor. Pang, bort med fucking Kayano, bort med
häl-tå-löparen Ljungan, in med framfotalöparen Irondad. Helt fantastiska skor.

Dagen
efter cykelvasan löpte jag direkt 10km, illa, dåligt, men fötterna höll. Nu är
det dags att börja simma och löpa eftersom det har jag inte gjort alls sedan
V27 i Bulgarien. Mer än 5 veckors sim-löpvila, med enbart MTB cykling. Man blir
bra på det man tränar.

Löpte
alltså 10km dagen efter cykelvasan, och nu startar jag en mängdträningskampanj
utan dess like. Löper 10km, 5km, 14km och 14km på dessa 9 dagar, i nya skor, så
puckat, men fötterna håller sisådär.

Cyklar
igen, fast nu är det tempohojen, och den är mycket olik MTB. Tror ni mig inte
så kan ni gärna få komma och testa tempohojen i 65km, för det var den sträcka
jag började med, direkt. Fan vad nacken, ryggen och höftböjarna protesterade.
Cyklade sen 50km och 35km. Simmade även 3 pass vid Malmön, 3x1500m. No moore,
no less.

Är
detta optimal uppladdning inför en medeldistandtävling?

Nu
är min kropp i bra grundkondition, men lägg av, 9 dagar träning efter 5,5
veckor uppehåll.

En
annan hemlighet, dagen efter 70,3 i Lahtis skippade jag det kostschema jag levt
efter i 330 dagar. Mycket kul, läs gott. All Inclusive i Bulgarien blandat med
otroligt mycket gott.

6kg
fett lade jag på mig.

Är
detta optimal uppladdning inför en medeldistandtävling?

Värt
att veta. Rödbetsjuice är naturligt doping, och dricker man mer än 1 liter per
dag så blir man risig i kistan. Jag kommer alltid att dricka rödbetsjuice i 3
dagar inför mina kommande långlopp. Kom ihåg detta.

Tränade
alltså hårt i 9 dagar, från dagen efter cykelvasan, till söndagen, 6 dagar
innan Sala. Detta var en chansning från min sida, för jag tycket min kropp blir
slö och stumpig när jag minskar i mängd 14 dagar innan. Men men.

Tillbaka
till idag, 04,45 ringer klockan och 5h sömn känns helt ok. Efter gårdagens
rödbetsjuiceöverdosering så dricker jag enbart 4-5dl till frukosten.
Överdosering ger rännsketa.

Gröt
och några skivor mörkt bröd, samt mina hörlurar på. Musik på för förhöjd
koncentration. Ljungan går in i tävlingsmodé.

Har
ni aldrig tävlat i triathlon så vet ni inte grejen med att man blir grejnojjig.
Kläder och utrustning man packat kvällen före, känns inte rätt på morgonen.

Har
jag glömt något, eller har frun varit i min väska och tagit simglasögonen?
Rengjorde jag de? Hur många gels hällde jag i vattenflaskan, och är flaskan
tät?

Hotelltofflorna,
de man går i fram till simstarten, de som lämnas på strande, är de med? Men vad
fan, vilket väder skall det bli? Skiter i om det så snöar, bara de kläderna är
medpackade.

Vilket
väder, kolla YR för 458 gången denna kväll, ju senare ju bättre.

Anländer
Sala 07.30. God tid på mig, fan i helvete, fyller på min vattenflaska på styret
och den lilla pluppen har försvunnit. Nu skvalpar vattnet ut ur flaskan vad
varje bump.

Lånar
silvertejp av arrangör och tejpar igen hålet.

Hämtar
mitt kuvert med startbeviset, nummerlapp, tidschip och badmössa. Helt plötsligt
är det dags att skita igen, lyckades inte skita ur mig totalt hemma och blir
överlycklig över detta. Bättre nu än under tävlingen. Finner blå bajatoalett,
och telefonsurfar medans jag skiter ur mig en laddning.

Passerar
check inn för cykeln, visar mitt startbevis, nummerlapp på bälte runt magen,
nummerlapp på hojen och hjälmen på huvudet. Alltid detta på varje
triathlontävling.

Torskar
på för lös rem under hakan, som vanligt.

Placerar
cykeln på plats 216 och börjar lägga ut cykelhjälm, cykelskor, nummerlappsbälte
och löputrustningen. 2 handdukar, 1 att stå på, 1 att torka fötterna för jag
har ännu inte börjat med cykelskorna fastsatta på cykelpedalerna. Samt
elastiska skosnören på löpdojjorna, detta påbörjas 2019.

Väntar
på min innansimbananen, men mina föräldrar behagar inte komma i tid, hehe.
Skitsamma.

Går
ut på bryggan och tar det lugnt, insuper atmosfären och intalar mig att detta
kommer gå bra.

Går
i vattnet ca 15min innan starten, simmar 5-8min. Kallt, men simbehagligt. Det
sista jag gör är att ha vatten i simglasögonen för att inte få imma i
glasögonen i väntan på startskottet (hade imma i glasögonen hela simmet i
Lahtis).

Starten
gåroch jag håller vänster, utanför övriga gänget. Mot första bojen är det lite
kontakter med andra simmare, men jag simmar gärna lite längre bara jag slipper
brottas.

Får
sakta ner farten en del pga ”viss del panik”, och låter benen vila helt.
Generellt går simningen bra, speciellt med tanke på att jag enbart simmat 3
pass senaste 9 dagarna efter ett långt uppehåll. Ser fam emot att hösten kommer,
så vi får Coach Pontus åter.

Tackar
för din hjälp en säsong till Pontus Gunnarsson.

2
varv klaras av på 36min 49s. Helt klart godkänd simning på 1900m.

T1,
ombyte till cykling fixades på 2min 20s, också ok. Nästa år kommer jag fixa in
skor fast på cykel, inga strumpor osv. Måste ha något att lära 2019.

Startar
cyklingen om 90km med en enkel plan, cykla hårt, länge och snyggt. Efter
starten så är det uppför i någon kilometer, och jag ser att pulsen ligger
stabilt högt. Skiter i detta och inser att den får sköta sig själv nu, jag
koncentrerar mig på att trampa med benen så får hjärtat göra sitt arbete, i den
takt den behagar.

Efter
3-4km kommer en skarp högersväng och nu möter benen vinden som faktisk är
påtaglig, och byig. Vinden bryter igenom med riktiga byar och man får jobba
aktivt med att hålla cykeln på rätt köl.

En
sak som är kul att se idag är att drafting i princip är obefintlig, i det jag
ser och upplever. Ser 2 par under mina 90km som draftar varandra (12m lucka
mellan cyklister).

Efter
ca 10km i motvinden kommer nästa skarpa högerkurva, och nu blir cyklistlivet
roligare, nu har vi medvind, från sidan. Enda luriga är skogen, för vinden
kommer, och försvinner mellan träden.

Mera
lära mig inför 2019. Min vattenflaska på styret är monterad för långt fram, och
jag måste sträcka mig fram för att dricka, förlåt, megasuga.

Vad
är megasuga?

Megasuga
är ett nytt begrepp, också i lära inför 2019. Megasuga är när plaströret man
suger i inte ger cyklisten vatten alls, och jag vet ännu inte varför. Men, jag
vart iaf förvånad när jag sög lätt, och ingenting kommer i munnen (anspelning
på 6).


jag fick ta i som fan, pulsen skuttade upp när jag megasuger för en halv munn
med vatten.

Men
vad fan?

Lyckas
få i mig en flaska med vatten under varv 1, efter otroligt mycket sugkraft.
Varvar växlingsområdet med pigga ben, snittfart på ca 34km/h.

Andra
varvet blir en repris på första varvet, så otippat va? Enda tråkiga var
cyklisten som låg på vägen, med ambulans bredvid, och trafiken stoppad i båda
riktningarna. Mycket olyckligt med tanke på oss tävlingsinriktade cyklister som
säkert inte respekterade trafikavstägningen lika lätt som bilisterna.

Blir
pissnödig på andra varvet trots inte så mycket vatten i magen. Måste fundera på
detta. Har även 8 gels i en vattenflaska som det tas en munfull av var 20
minut. Inget megasug där.

Tredje
varvet har tävlingen släppt ut massor av rookies och plantor på vägen. Detta är
fasiken riktigt farligt, för nu kör jag om 10 000 tals med cyklister i
alla former och färger. Det är stafettdeltagare och kortdistansdeltagare som är
utmed cykelbanan. Dock verkar de riktigt insatta i att ha uppsikt till vänster,
för vi med fart i benen passerar de snabbt.

I
en avskild krok i skogen innan Broddbo måste jag gå på toaletten, och det fixas
i 30km/m. Tur man har självrengörande cykelbyxor med texten IM Mallorca på.

Efter
toabesöket vid ca 75km börjar höger höftböjare prata direkt Turkiska med mig,
med vissa kramptendenser. Vänster höftböjare likaså, men lite bättre.

Skiter
i Turkiskan och i den störta backen i skogen så krampar höftböjaren rejält, och
jag sänker farten, enbart i den backen.

Sen
så tar jag det litelite lugnare med watten/kraften i benen, ner i pedalerna, ut
i vevarmarna som sedan ger hjulen hastighet. Inser att detta kommer gå skitbra,
exakt tränad i dessa 9 dagar för denna uppgift.

Jag
vet att cykelmusklerna är helt annorlunda löpmusklerna. Bara jag inte får
”större” kramper än så här så är jag glad.

Glömde
jag nämna att jag hade min hejaklack med mig, snittålder på ca 89år, eller
något ditåt. Min fru hanterar vår U13 som har hockeycamp i Hallstahammar, hela
helgen.

Cykling
90km på 2h 29min 51s. Jag är cykelstark, och höftbörjarna höll, exakt.

Anländer
T2, placerar Argonhojen med röven i ett cykelställ. Av med cykelskorna, sätter
mig ned, för det brukar vara ok för att slippa kramper. Men inte idag, ställer
mig och börjar knyta skosnörena, och små kramper säger hej Irondad.

Tid
i T2. 2min 16s.

Hejar
på min stenålderspublik, tack för er närvaro, och drar iväg i 5,30min/km-fart.
Hade mina ben hållit för denna fart hade jag gått under 5 timmar blankt.

Salas
löpbana är inte Lahtis löpbana och 5 timmar blankt får vänta. Salas löpana
stavas t e r r ä n g b a n a, och västmanlandskuperad. Första 1,5km är bara
uppför med några fina kullar.

Min
5,30-fart blir snabbt 5,31- och 5,32-fart. Inte mycket till sänkning, men ändå
en ofrivillig sänkning jag inte orkar reda ut, och då vet man att man är rätt
rökt.

Enda
roliga på första varvet, i den första 1500m långa stigningen är jag får en sten
under vänsterfoten, i skon, den nya skorna.

Vet
ni vad jag tänker högt då?

–         
Vad
kul, där får du vara i 20km till, och fy fan vad skönt det kommer kännas efter
målgången att skaka ut dig (stenen)

Sen
inträffar nästa roliga grej.

Bandet
runt vänster vrist börjar göra ont och skava.

Vet
ni vad jag tänker högt då?

–         
Vad
skönt, smärtan är min kompis, den håller mig vaken och gör mig bara mera
lysten. Det här följer vi med största möjliga intresse.

Sjävklart,
efter 21km smärta, efter bandet så blöder jag på 3 ställen på vristen.

Detta är
något vi likasinnade upplever normalt, eller? Kommentera gärna detta.

Vid första
vätskestationen råkar jag dricka sportdryck, och då stannar jag helt och
dricker en mugg. Att dricka och äta vid löpningen är en stor rysk roulett. Ena
gången fungerar sportdryck, nästa gång enbart cola. Denna gång fungerade inte
sportdrycken alls, utan gav magkramper omedelbart. Detta höll i sig i 5min, och
påverkar farten mycket.

Ok, magen
min, du är på det humöret detta triathlon. Min hjärna omkalkylerar datan och
planen den spottar fram är, bara vatten vid varje stopp, ingen sportdryck, inga
gels alls.

Första
varvet om 7km klaras av ok. Lika många som jag cyklar om, lika många löper om
mig nu. Mina 5kg ökade fett fungerar ok vid simning och cykling, men är elaka
vid löpet.

Kom nu ihåg ”nya
skor”, nya skor som ändrat på mitt löpsteg totalt. Borta är
Kayanofuckingdroppet på 12-14mm. Ljungan är nu framfotalöpare, med lätt
förstörda fotleder (blir så med 40-50 stukningar, nej, jag ljuger inte). Nya
skor, 4mm drop, framfotalöpare med relativt lätta skor.

Är
detta optimal uppladdning inför en medeldistandtävling?

Att
jag fick ont i ryggen efter 25m löpning är normalt, men att det varade i 5km
var lite onormalt, men med faktan om nya löpstilen säkert inte konstigt alls.

7km
passeras på ca 5,35min/km, men trenden är negativ.

Andra
varvet blir en repris på varv ett. Konstigt va? Tid 14km ca 5,40min/km.

Sista
varvet, och nu ökar jag farten rejält, och det känns så förbannat skönt. NOT.

Sista
varvet påbörjas med 2 gelintag, för det börjar kännas tomt i kroppen och i
knoppen. Gelen får vara i kroppen utan magkamper, och jag blir minimalt
piggare.

Ser
en ung killa kollapsa vid 17-18km, och han får omedelbart hjälp av
vätskestationspersonalen, phuuuu.

Vid
18,5km så orkar inte mina ben vara med längre. Konditionen orkar, men den
bestämmer inte. Benen och vaderna börjar krampa omvartannat, men vem orkar bry
sig.

Irondad
tar bara kortare och kortare steg, brukar fungera, men fungerar hyfsat tills
20km är passerat, sen ryter benen ifrån, speciellt vänster baksida lår.

Testar
att landa med vänster fot snett utåt, men detta fungerar bara i 100-150m, sen
måste jag faktiskt stanna för första gången (förutom vid varje vätskestation)
och stretcha lite, men det var ingen höjdare heller. Baksidan talad klar
turkiska igen och hela baksidan drar ihop sig.

Den
snuskiga sanningen.

Irondad
kommer bli snabb, men när återstår att se. Kanske inte i år, kanske inte nästa
år, men något år efter i år kommer jag äga, i någon tävling.

Irondad
ser allt som träning inför framtiden, även tävlingarna. Dessa ingår i min framtidsplan.
Planen till vinst.

Irondad
tränar på allt, en sak i taget, inför framtiden. Gör vad jag vill, skiter i vad
många tycker, och torkar mig i arslet med elaka och nedsättande kommentarer.

Irondad
gick på toaletten under löpningen också, 2 gånger faktiskt, i 5,40min-tempo,
inte ens avstannande. En triathlets snuskiga bekännelse.

Urin
gör ont, på skavsår och vristsår. Urin svider i skinnet när man duschar hemma,
och fortsätter svida när man smörjer in området ”hela jävla arslet” med lotion.
Lita på mina ord här.

Går
i mål på exakt löpotränade ben, 4 pass senaste 9 dagarna, och benen höll i
20km, så jävla exakt tränad var jag. Så förbannat stolt över mig själv här.

Tid
löpning. 2h 3min 4s.

Total
tid Sala Silverman. 5h 14min 17s.

Slaktade
tiden från Lahtis 70,3 med ca 22-23min.

Efter
målgången får jag en medalj och en t-shirt. Tuggar 2 bananer och får sitta ner
vid bord, med mina hejaklack.

Tror
ni storyn är slut?

Efter
10 min lugn och ro vid bordet, med en kropp som har ont överallt så rasar
magen. Toalett, nu.

Finner
en lyxtoalett, stor, ingen blå bajamajalåda. Låser dörren med viss besvär, är
ibland så när man verkligen vill skita. Får av mig de nerpissade
triathlonshortsen och skiter ner toaletten totalt. Inget konstigt alls med
detta.

Det
annorlunda börjar när jag torkat mig i röven några gånger, kramp i baksidan
höger axel och höger triceps. Kan inte uppbringa kraft nog att torka bort den
skit som återstår att avlägsna.

Goda
råd är nu dyra.

Funderar
på vänster hand, men det är lär inte fungera. Men, använder vänster hand, på
höger armbåge för att frambringa kraft för högra handen, med toapapper i sig,
att få bort den sista delen bajs. Detta fungera kanon, 3 gånger, sen krampa
höger baksida lår fruktansvärt och jag måste kasta mig raklång, liggandes över
den nedskitna toaletten, med höger ben och höger fot mot toadörren medans
krampen tynar bort, vilket känns som evighet.

Sen
händer inte mycket mera alls. Sala Silverman 2018 klart.

Speakern
Herr Lantz pratade om mig vid cykelvarvningen, men vet inte om vad. Vill gärna
veta det, är nyfiken i en strut.

Bilar
till Hallstahammar och ser vår U13 lira sitt sista ispass för dagen. Inte så
bekvämt, inte så smart, men populärt, tror jag.

Hemma
händer inte mycket. Pizza, sen godis, lite tills jag blir illamående. Kroppen
har krypningar hela kvällen, hela natten, men jag får sova ok ändå.

Har
ni läst ändå hit? Varför då?

HaDä
bra, nu är jag ledig en hel vecka, sen börjar jag om med alternativ träning,
ökad simning och, hmmm, fär se.

0 Comments

Submit a Comment

Please Login to Comment.

Lisa springer vidare & hugger i sten & håll käften springer

Maj månad har tagit vid. För 2 år sedan jag nästan var skraj för min oerhörda styrka på allt. Nu är det istället total “Personlig lockdown” i...

Frida Södermark: Mot målet med ett hinder på vägen

Nu har jag och min fripassagerare i magen kommit in i vecka 30 och jag kommer sakna magen tror jag. En sprallig bebis som gör mig sällskap dagarna i...

Registrera en timmes promenad som två halvtimmespromenader

Räknas det som fusk om man registrerar en timmes promenad som två halvtimmespromenader för att få in 200 baspoäng istället för 100 man annars skulle...

Jenny Nae: Våren är här!

Att sitta och cykla i källaren gör att man kan fokusera på en sak, att trampa och blir starkare. Men utomhuscyklingen är efterlängtad nu - att känna...

Lisa springer vidare runt sina sjöar, sjötös eller sjöjungfru?

Vad kallas en tjej som springer runt vattendrag? “SJÖJUNGFRU” Av 50 östgötska sjöar finns nu bara 18 kvar att springa runt på Lisas sjölista....

🌼Vårutmaningen med Lisa Ring🌼

Nu när många lopp och gemensamma träningspass fortsatt ställs in får vi se till att peppa varandra extra mycket. PaceUP! vill hålla dig fortsatt...

paceUP! Nyhetsbrev April 2021

Newsletter in English  SNABBA PÅ OCH HÄMTA EN KOPP KAFFE – DET ÄR DAGS FÖR MÅNADENS LÄSNING FRÅN PACEUP! Vi lanserar PaceUP! Clubhouse Challenge! Vi...

Intervju med vinnaren av första säsongen 2021!

STORT grattis till Oliver, vinnaren av den första paceUP!-säsongen 2021! Han har tidigare lyckats med en 3:e plats 2020 son ni kan läsa om HÄR och...

paceUP! Nyhetsbrev Mars 2021

Newsletter in English    Snabba på och hämta en kopp kaffe - det är dags för månadens läsning från paceUP! Idag är det sista dagen av säsongen!...

paceUP! Nyhetsbrev Februari 2021

Newsletter in English  Snabba på och hämta en kopp kaffe - det är dags för månadens läsning från paceUP! Vill du ha en reklamfri app? Många...

Lisa springer vidare & hugger i sten & håll käften springer

Maj månad har tagit vid. För 2 år sedan jag nästan var skraj för min oerhörda styrka på allt. Nu är det istället total “Personlig lockdown” i...

Frida Södermark: Mot målet med ett hinder på vägen

Nu har jag och min fripassagerare i magen kommit in i vecka 30 och jag kommer sakna magen tror jag. En sprallig bebis som gör mig sällskap dagarna i...

Registrera en timmes promenad som två halvtimmespromenader

Räknas det som fusk om man registrerar en timmes promenad som två halvtimmespromenader för att få in 200 baspoäng istället för 100 man annars skulle...

Jenny Nae: Våren är här!

Att sitta och cykla i källaren gör att man kan fokusera på en sak, att trampa och blir starkare. Men utomhuscyklingen är efterlängtad nu - att känna...

Lisa springer vidare runt sina sjöar, sjötös eller sjöjungfru?

Vad kallas en tjej som springer runt vattendrag? “SJÖJUNGFRU” Av 50 östgötska sjöar finns nu bara 18 kvar att springa runt på Lisas sjölista....

Want new articles before they get published?
Subscribe to our Awesome Newsletter.