Efter ett antal svala veckor var det nu dags för årets premiär i triathlon UTGP Ett lopp som för två år sedan började med ett gäng kompisar som på skoj körde triathlon runt Bjursjön i Uddevalla.

Föra året var min premiär då både för själva loppet men också sporten triathlon. Då slutade det med en grandios sistaplats. I år med ett helt års träning mer under rocken så skulle tiden krossas och jumboplatsen bytas ut mot ett resultat i mittfåran.. Var det tänkt…

Kände mig redo och lite lätt nervös på med nya Orcan. Förra året var jag först upp ur vattnet. Det visste jag att jag inte skulle vara i år men eftersom den starkaste simmaren också skaffat våtdräkt. Hettan och luftfuktigheten var påtaglig. Nästan 30 grader i skuggan och gassande sol. Inte min typ av väder. Men ändå en faktor som man inte skall låta påverka sig (visst säkert!). Min puls var hög och den nya simsträckningen skulle vara till min fördel. Lite längre det var bra. 

Starten gick och jag fick ganska snart fritt vatten det kändes ovanligt. Visst jag hade någon som la sig på min rygg men och som hängde på mig till ca 250m sen såg jag inte den personen mer. Låg väl 30-40 m efter ledaren när jag klev upp från simningen. Växling bättre i år. Men det kändes inte bra. Pulsen slog som på en hasselmus och andningen var svår att kontrollera. på med alla tillbehör och iväg… Exakt samma känsla som förra året. Fullkomlig urlakad eftersimningen. Cykelbanan börjar med en uppförsbacke och det är Mountainbike som gäller för min del. Redan här var min puls uppe i Anaerob nivå. I år dröjde det någon km längre innan jag blev upp åkt av den personen som kom att vinna. Visst det gick snabbare i år men inte alls så snabbt som jag vet att jag kan. Blev väl omåkt av 6-7 cyklister på första varvet. Helt ok men långtifrån den hastighet jag räknat med. 

Andra varvet fokuserade jag på att  försöka få ner pulsen som låg och tickade mellan 160-180. Alldeles för högt. Fler körde om mig men inte riktigt lika många som förra året. Tyckte dock att jag hittat en bra takt på slutet. en mycket bra växling till löpning den satt som en smäck det tog nästan 500m innan de som cyklat in i T2 samtidigt som jag kom ikapp mig. Höll nu mer för mig rätt modesta 6:30 tempo första km men pulsen gick inte ner. normalt ligger pulsen nästan 20 slag lägre i det tempot. Värmen var vidrig men hade absolut inga krafter att ge. Efter ca 1,7km kommer första stigningen. Tog rätt omgående beslutet att gå där. JAg pallade inte värmen och kroppen kändes som om den skulle explodera av överhettning. Det enda positiva var att DAniel inte hade hunnit om mig ännu = alltså bättre än förra året. TRots att jag gick sjönk inte pulsen nämnvärt 174 gående i uppförsbacke. ofattbart högt. Något är inte rätt här. Visst det är garanterat värmen. Sen på platten fortssatt löp. Ny bvacke gång Sen löp igen. inser att detta håller inte. Börjarr gå. Jag har i princip givit upp. Efter 3 km blir jag omlöpt av Pauli. Han har det också väldigt tungt. det tar 1.5 km till innan min puls är normal igen. Sista backen upp sen bra 500m kvar till mål. Börjar springa strax innan krönet. har ok tempo sista 500m men totalt 1:10 sekunder sämre än förra året. vilket är skitdåligt.

Totala tiden blev 1:25:46 

ca 1.5 minuter bättre än förra året. Målet var 10 (nu var simningen ca 80m längre (+ ca 1min) Löpningen en total besvikelse.

Det är bara att bryta ihop och komma igen. längtar efter att köra på en riktigt platt bana 🙂

Nästa år måste det bli mycke bättre

Jag försämrade inte min tid som vissa andra gjorde