Ryggen känns faktiskt okej. Det jag har märkt efter det senaste ryggskottet är att det
numera räcker med två dagar, eller till och med en och en halv, på soffan för
att jag ska få riktigt ont. Höften klarar sig pepparpepparpeppar ganska bra. Kontrollbesök
hos fysion den 29/6. Möjligen att det är en liten del av ledkapseln som kläms
när jag gör vissa rörelser. Fortsätta med övningarna, motionera sådant som
känns bra och som jag känner att jag blir bättre av. Blir det inte värre än så
här kommer jag nog inte att gå vidare med det.
Uppföljning med
Arbetsförmedlingen på Friskis den 27/6. Vi pratade om vad jag ska göra när jag
slutat där. Det finns något som heter SIUS; Särskild
stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd. En SIUS hjälper en att hitta ett lämpligt
arbete och gör sedan täta uppföljningar under den första tiden på arbetet. Det som
krävs för att få hjälp av en SIUS är att den arbetssökande från början vet
exakt hur många timmar hen klarar av att arbeta. Det vet jag inte i dagsläget. Jag tror att min gräns går vid 75 %. På 75
% bör jag också kunna försörja mig. Arbetsförmedlaren pratade om att ansöka om
permanent sjukförsäkring för de resterande procenten, eller att arbeta halvtid
och ansöka om 50 % permanent sjukförsäkring. Enligt min mening är det inte
något alternativ. Försäkringskassan var mycket tydliga med att det inte fanns
skäl för att ens bevilja mig sjukpenning efter 180 dagar. Nej, den striden
tänker jag inte ta. Har tittar lite på platsannonser; vilka kvalifikationerna
för receptionist är. Många av arbetena är specifika, till exempel på
Folktandvården (receptionist/tandsköterska) eller skoladministratör. I övrigt
krävs det, när man har sorterat bort alla floskler, goda kunskaper i svenska och engelska och god datorvana. Där kvalar jag lätt in på
alla kriterierna. Dock känns det som att mitt CV inte är särskilt mycket värt i
sammanhanget –åtta anställningar som fysioterapeut, en arbetsprövning och en
arbetsträning. Ny uppföljning i september. Jag hoppas då kunna ge besked om att
jag kan arbeta 30 timmar i veckan och därigenom kunna få en SIUS.
Elisabeth har bedömt att jag behöver gå i terapi oftare än vad jag hittills gjort och kan
inte annat än att hålla med henne. För att ha råd med det behöver jag gå via
det fria vårdvalet och där finns det två möjligheter:
Vårdcentralen: Har inte psykolog eller kurator. Man kan efter läkarbesök (efter
semestrarna, innan dess tar de bara akuta ärenden) få remiss för KBT 10
tillfällen.
Psykiatrin: Efter läkarbesök (jag har en tid i augusti) tas ärendet upp i teamet och de
gör i samarbete med psykologerna en prioritetsbedömning. Som jag förstod det
kan väntetiden (från det att ärendet tagits upp i teamet) vara några månader. Har inte bestämt mig för hur jag ska göra. Gissningsvis är
väntetiden kortare på vårdcentralen och på den remissen kan jag fortsätta hos Elisabeth
men jag undrar om tio tillfällen är tillräckligt..
Luften gick ur mig efter mötet med Arbetsförmedlingen.
Det blir nästan alltid så för mig efter den typen av möten. Efter det har det
varit svårt för luften att hitta tillbaka. Det har varit minst sagt trögstartat med sommarmotionen. Denna vecka har jag ägnat åt att komma ikapp med allt annat som
jag har skitit i. Laga mat, städa, baka bröd, göra hemmapedikyr, fixa
trädgården, tvätta. Städa mer. Hoppas kunna komma ut på en PW imorgon bitti. 0
mm regn är utlovat av klart.se….
Nu ska jag strax beställa en fullkornspizza,
öppna en Norrlandsguld och kolla på fotboll och sedan en film.
Tack Åsa. Kram tillbaka.
Kram! Vad du kämpar och kämpar??