Det ska bli en tävling på min idrottsplats (jaja, det är väl kommunens egentligen men jag är där så ofta att det känns som min): Spånga 6H
Jag blev så glad att jag studsade som en glad terrier! En tävling på hemmaplan, det är från dörr till grind 1730m. Genar jag, som de flesta gör normalt, är det ännu närmare men i vanliga fall springer jag en liten omväg till idrottsplatsen för att hinna bli uppvärmd innan jag kör på 🙂
Jag blev helt ärligt skitglad!
Vaden uppför sig, jag har ingen nämnvärd träningsvärk så jag fortsätter med tåhävningar på både ett och två ben och jag stretchar lite då och då. Nu känns det ingenting, det är som om det aldrig hade hänt något. Jag undrar om det betyder att jag törs springa snart? Efter samråd med naprapaten kom vi fram till att cykla var ett bra alternativ idag, jag tänker då rakt inte chansa och gå emot henne. Hon vill mitt bästa och skulle inte förslå en sak om hon inte hade fog för det.
Men jag är grymt sugen på att springa (på Spånga IP dessutom), det ska jag inte sticka under stol med.
Nej det är eoner av tid tills dess, en hel skön sommar. Mycket vatten hinner rinna under broarna. 🙂 Men visst är det kul.
Precis, det är ingen brådska egentligen. Det är bara jag som är otroligt taggad och entusiastisk, jag har sprungit där och drömt om att tävla där. Det är sånt mina tankar upptagits av medan jag svettats intervaller där, att det vore hur coolt som helst att ordna något på Spånga IP och så gör Reima det! Inte bara att det blir av alltså, utan det är en rutinerad och duktig arrangör med stor vana av att arrangera bra lopp som tar tag i det! Jag blev jätteglad 🙂
Jag har samma dilemma, en vecka efter LL. MEN såg att det var väldigt sent satt sista anmälningsdag så man hinner faktiskt klämma LL och sedan känna efter om man kan gå, krypa eller springa några varv. 🙂
Ah lite väl tight med sextimmars så nära LL kanske, men halvmaran skulle du ju kunna köra som ett långpass med service och ta det lugnt, vara med och sociallöpa helt enkelt. Man måste ju inte gå för 100% på alla tävlingar, man kan ju vara med för att man trivs med löpning också 🙂
Det var som tusan! Det hade jag ingen aning om! Jag har ju dessutom ännu närmare än dig (ca 200 m…) 😉
Det är ju dessvärre bara en vecka efter Lidingöloppet men kanske en halvmara ändå. Annars kommer jag och hejar!