Efter två dygns helvila var det i går dags att se om kroppen återhämtat sig från den allmänt slitna känslan som kom över mig i slutet av förra veckan. Den där känslan som antagligen inte borde ha varit någon överraskning när man legat över 8 mil i veckan i drygt två månader och för säkerhets skull tränat nio dagar i följd. Inklusive en tävling och några rent mordiska intervallpass. Den känslan, du vet.

Framför allt var det den nygamla och svårt irriterande smärtan på insidan av höger höftfäste som gjorde mig lite orolig. Dessutom småjävlas vänsterfoten lite med mig, på undersidan av hälen. Inte så att det hindrar mig, men nog för att oroa.

Att ha jobbat sig till den här superformen över vintern bara för att få ta plats på skadebänken lagom till den riktiga säsongen skulle ju vara grymt nesligt. I det läget gäller det att slå i bromsen innan det går åt helvete.

Således blev fredagens superpass nedgraderat till en kort joggingrunda, följt av tidigare nämnda vila, och måndagens långpass förvandlades till 15 km distans. Det kändes helt ok, och frånsett lite lätt gnissel i början skötte sig både höften och foten. Farten låg stadigt mellan 4 och 4:10 utom på slutet efter Färjeledsbacken.

I dag var det dags för 15 nya kilometrar, och helst lite kvalisort om kroppen tillät. På vägen hem för att hämta Yatzy var statusen oskadd men seg, och i kampen mot seghet är anfall bästa försvar. Bort till milspåret och sedan var det bara att trycka på. 7*1km med 500 meters joggvila stod på doktorns recept och så fick det bli. De där riktiga toppfarterna från förra veckans tusingar uteblev, men så bjuder ju inte P18-slingan på riktigt lika snabba utförsbackar. Inte heller lika eländiga uppförsbackar, så farten blev föredömligt jämn – 9 sekunders differens mellan snabbaste och långsammaste kilometern (3:29-3:38) är klart godkänt på en terrängslinga. Det kan inte ha hänt många gånger att jag varit under 3:40 på samtliga sju tusingar på P18-milen. Med tanke på att jag dessutom kände mig ganska seg och trög hela tiden i dag så får det bli med beröm godkänt för motionären.