Nu ger jag stackars Skånetrafiken skit för att de försökte göra det lite trevligt för sina resenärer. Men, trots
den goda intentionen anser jag att de borde kunnat komma på en bättre idé.

När jag steg på bussen igår
möttes jag av att det över de flesta sätena hände kartongflikar. Överst på dem
stod det Skånetrafiken och nederst #kollektivkärlek. Däremellan utrop som till
exempel ”Du är min favvvo!”, ”Här sitter en sann humanist!”, ”Kram från oss!”

Min första reaktion var –skittöntigt.

Min andra reaktion var att jag
började fundera över hur mycket det kostat att trycka upp allt detta och om det
fanns någon som ansvarade för att kartongflikarna efter dagens slut skulle hamna i
en pappersinsamling. Eller skulle varje resenär ta med sig ”sin” kartongbit hem
och spara eller lägga i återvinningen? Erkänner att jag i så fall inte gjorde det.

Min tredje reaktion var att det
rimmade rätt illa med en otrevlig chaufför.

Själv tycker jag att det hade
varit bättre om det till exempel på varje buss funnits en bunke med
hjärtreflexer. Kartongbitar kanske medför en lägre kostnad än reflexer men jag
vet att Skånetrafiken har delat ut sådana reflexer tidigare, så det kanske
finns på lager? Och kan det förebygga trafikolyckor är det väl en ”återbetalning”
så god som någon? Bara som jag själv spekulerar.

Nog om det. Av min själs älskade
fick jag fyra röda rosor (en för varje år) och ett presentkort på 500 kronor på
H&M. Jag nöjde mig med att skicka ett mail med en dikt. Skickade ett chokladogram
till honom på vår 4-årsdag i förra veckan. Choklad i form av golfbollar, så
klart att jag valde dem.