Vad är muskulära förutsättningar och vad är en otränad

kropp?

I söndags gav jag mig ut på långlöpning, Grundläggande var
att jogga min längsta strecka hittills med upplägget att tillföra energi ca var
30 minut lite som ett Göteborgsvarv. Jag menar eftersom jag inte sprang får jag
ju kompensera med en motsvarande träningsrunda. Jag skulle också springa
lååångsamt så att jag orkade. Banan som jag beslutade mig för att springa är
platt de första 4 km sedan en stigning på ca 60 m över 4km för att mellan 9 och
10:e km stiga ytterligare ca 40m. Jag hade redan innan bestämt att jag skulle
gå upp för sista stigningen. Km 9-11 är terräng. Med tanke på att jag medvetet
valt att gå under de tyngsta delarna trodde jag i min enfald att det här borde
jag klara. Och visst det gjorde jag….i ca 13 km sen var det som om benen bara
stumnade totalt och de resterande 6km var gång och löpning om vart annat.
Övriga delar av kroppen och hjärnan mådde fint men mina ben förmådde inte att
springa längre än max 400-500m i taget. Det var plågsamt att ta sig hem. Det
innbar att jag istället för 21km valde att avsluta vid 19 och det är det
längsta jag tagit mig löpgåendes men inte riktigt det svar jag ville ha från
kroppen. Lustigt att jag har lag ner ca 30-40h i månaden på att orka hålla på
länge med en aktivitet. Simningen går bra cykel inga problem och så kommer
löpnigen. Stora problem Jag vågar inte heller köra för mycket löpning eftersom
det har visat sig att minan knän tycker annorlunda. Börjar känna mig villrådig inför
det faktum att om 1 år skall jag springa just 2.1 mil efter att ha värmt upp
med simning och cykel, för att inte tala om 2 år då löp, som och cykelsträckan
fördubblas. Min fråga är alltså varför orkar inte mina muskler som sköter
löpningen att hålla på i 2 mil med lågintensitet när övriga kroppen mår rätt
ok. Är det genetik, dåligt pannben eller är jag fortfarande för dåligt tränad?

Jag vet inte Det känns som hela världen kan klara detta bättre
än jag.

Igår då jo då var planen cykel. Hela dagen på jobbet var det
finfint cykelväder. Såg fram emot en fin lugn återhämtningstur på racern. På
vägen hem började det mörkna. Racer byttes till MTB och efter det att den
bättre hälften kom tillbaka från gymmet var det min tur att ge mig ut. Vad
händer då? Jo det värsta regnet på mycket mycket länge med åska infinner sig.
Det är så kraftigt att hängrännor mm inte kan hantera volymerna och vattnet fullkomligen
forsar ut över allt det blir sjöar på tomten och jag inser att nej här skall
inte cyklas.

Sätter mig och kollar på en B-film kompenserar med choklad
och förbannar den värld som motarbetar mig så J

Tisdag blir det upp på hästen igen för att ta nya tag mot
mina mål