Jag visste mycket väl att detta inte skulle vara för evigt. Fullständigt orealistiskt,
kanske till och med lite korkat, att ens önska att det skulle göra det.
3,31
km hemifrån och dit.
Skulle
det vara busväder stannar bussen 120 meter därifrån.
412
meter därifrån och till Gerdahallen.
Jag
borde kunna skita ut fördelar med det här. Eller åtminstone någon form av
glädje över det. Men jag känner mig, för att fortsätta symboliken, kraftigt
förstoppad.
Vad
jag försöker berätta är alltså att jag har fått jobb. En tillsvidareanställning. Heltid.
Jag som aldrigaldrig i mitt liv skulle jobba heltid igen.
Fem av 160 sökande till intervju till tjänsten,
som är receptionist/administratör på Klinisk mikrobiologi i Lund. Scanna och registrera remisser, hantera
post, sitta i reception, ta emot telefonsamtal.
IPS-kontakten
får jag behålla så länge jag vill, går det inte att få till några möten där kan
hen till exempel komma och äta lunch med mig.
Börjar
den 4/2.
Jag borde kunna skita ut fördelar med det här.
Vad roligt för dig! Stort Grattis!
Inte direkt….
Tja……drar undan täcket, två fötter på golvet och sen ger det sig… 😉
Först måste jag lära mig hur man gör när man stiger upp tidigt.
Och nära Gerda! Du kanske ska hänga på tidiga-morgon-gänget…. ????
Tack….
Grattis till jobbet! ????
Vi kommer inte jobba så långt ifrån varandra iallafall!
Jomenprecis. Som handen i handsken som det heter….
Det låter faktiskt som ett alldeles utmärkt jobb ju!
Men visst, jag förstår ditt tvivel och dina tankar…det gör jag