Söndagssovmorgonen avbryts av ett samtal, och det är KFF P05 som undrar vart Liam är. Skit också, Irondad glömde ringa/sms in att Liam är skadad, och därmed inte med på dagens match. Mitt fel, för Liam påminde mig under dagen. Ordning på den grabben, sämre med farsan hans.

Trots samtalet så somnar de vuxna om, och frukost blir 10.30. Efterrätten blir 2 negerbollar, för Päronen ringer och surrar i 45 minuter, så 3e negerbollen brann inne.

Underbar Hustru har en extra kass nacke idag, och det lär bli vila och salvor. Tycker man det är jobbigt att lyfta en död vikt, så försök lyfta vikter som lever, och gör motstånd. Inte alltför enkelt. Högre löner till de som förtjänar det = Alla som vårdar människor. Lägre löner till oss alla andra som enbart arbetar med döda ting.

Att ingenting göra i 2-3h är en konstart, och Irondad är en mästare på detta.

Signalen om att göra ingenting är slut är när negerbollar åkt rutschbana genom systemet. Brak och knak. Systemrensning.

Att cyklar 3h i stormbyar är inte kul. Att cykla i 3h med en tempohoj i racerposition är obekvämt, och korkat. Motvind och sidovind gav racerposition idag, medan hemfärden med vinden i ryggen gjordes i tempoposition. Sakta och fort.
Efter 2h och 53 minuters cykling så är Irondad i Köping, och cyklar alldeles utanför Actic. Helt plötsligt kommer en plastpåse flygandes, och den attackerar mig brutalt. Den hamnar nästan i framhjulet, och Irondad girar till, och spoffs, så hamnar den på min vänstra fot, och lindar direkt in sig i trampan. Irondad måste stanna direkt, koppla loss båda skorna från pedalerna, och ta bort den förbannade SYSTEMBOLAGSPÅSEN. Men för i helvete!

Väl hemma så finns maten färdig, och disken smiter jag ifrån. Så enkelt det är vissa dagar, för att andra dagar inte vara fullt så enkla. Vatten och saft, mycket. För Irondad fick bara i sig 1,5 liter vatten på 3h. Ingen fara, men för lite.

Eftersom det var ett fjolllugnt (3L) så blir inte kroppen speciellt trött, eller om det är att kroppen börjar svara på träningen. 31h träning på sista 3 veckorna. Helt ok för min del.
Nästa vecka är återhämtningsveckan, och det ser jag fram emot. Träningsledig Måndag och Tisdag, samt kortare träningspass resten av veckan. En lugn fin vecka att växa och bli stark på.

Gör ingenting i soffan efter i maten i minst 1h. Träning ger färdighet. Träna själva.

Idag är det 1 år sedan vi fick fiber installerat i huset, och det firades genom att Irondad grävde ner fiberkabeln i jorden, längs med buskarna, kallad häcken. Inget roligt arbete alls. 15-20m grävning. 1årsjubileum, hipp hipp hurra.

Dagens andra mat och diskning slapp Irondad. Livet känns bra nu, och jag behöver en hemmafru, eller så behövs det en hemmaman. Vilket som, fast hemmaman känns ok.

Duschar, eller tänker duscha. Får ett ryck och städar toaletten på övervåningen, för i något svagt ögonblick för 100 år sedan så lovade Ironman att städa övervåningen regelbundet. Det enda jag lyckats göra är att städa den väldigt oregelbundet, och med lite för lång intervall mellan. Skäms nästan lite grand.

Ungarna har ramlat in efter dagens skoj och lek. Glada barn ger glada föräldrar. Så enkelt.

Ny vecka utan möjligheter stundar, för Irondads kalender är totalt uppbokad. Hoppas det uppstår några luckor för fritt valt arbete. Utbildning på Tisdag (och det är bra), men hela dagen susar då bort. Hej då Tisdagen, innan Måndagen ens anlänt.

Volvo V70 D5 2011 verkar vara en sjysst bil. Lär ringa på en sådan imorgon. Brummmm-brummm.

Amatörpsykologer bor i skogen, och de begraver vi med hull och hår. Biter inte på ont blod, utan livet rullar på i samma fotspår ändå. Så enkelt.

Liam äger 2 cyklar (äntligen), Underbar äger 1 cykel, André äger 3 cyklar och Ironman äger 4 cyklar. Vi måste köpa mera cyklar, och sälja lite cyklar. Förstått?

Tyar mera, men klockan tickar.