Jag har alltid varit väldigt idrottsintresserad. Men från att ha vägrat bli störd under sportnytt och sportspegeln, så har mitt intresse lagt sig och nu mer konsumerar jag inte mycket idrott alls. Men så kommer de där höjdpunkterna lite då och då. Ett av dess arrangemang är de olympiska spelen. Jag kan minnas när jag var liten hur jag upplevde att allt som rörde OS var bra. Amatör idealen rådde, och idrottsmännen var ärade att representerar Sverige i landslag och det var inte snack om att man skulle ha bonusar, pengar och bilar mm. Man var där av kärlek till idrotten och viljan att vinna. Sån var min bild, säkert fel men ändå en ganska skön känsla att tänka att det faktiskt var så. Men så hände något, idrotten blev allt mer professionaliserad, amatöridealen försvann och helt plötsligt skulle man ha betalt för att spela hockey för Sverige. Även organisationen kring de olympiska spelen blev allt mer professionell och pengafokuserad. Det påstås att kommersialiseringen av OS räddade spelen, jag vet inte.
Vi har nu nått fram till 2014 och OS pågår för fullt i Sotji, Ett olympiskt spel som alltså gått till ett av världens mest korrupta länder. Ett resultat av många års kommunistiskt förstryck. Hur kunde det hända? Är detta ett resultat av den girighet som genomsyrar det moderna samhället? Undra hur mycket kapital som skiftade ägare för att OS skulle hamna i Ryssland eller Fotbolls VM i Quatar för den delen. Det som genomsyrar OS nu utnyttjade människor, girigheten och en unken stank av orent spel. Dopingfrågan känns som ett spel för gallerierna. Långt ifrån idrottens grundtanke där man på lika villkor med viljan att vinna och en liten liten fjuttig plakett var incitament nog att kämpa, och träna för att vinna. Nej jag vill inte påstå att det har varit lika villkor eller att det var mer rent spel för, men min glädje till idrotten var större då och min magkänsla var bättre.
Jag kan se liknande vindar inom den politik som bedrivs idag. Där skyddsnät för svag har mer och mer monterats ner, hur korruption har under lång tid funnits inom kommunal verksamhet. Varför? Jo jag tror att det är samma anda som i dag råder inom den kommersiella idrotten, så länga jag får det bättre, gör det inget att andra faller på vägen. Så länge jag får mer pengar gör det inget om, någon annan får gå från hus och hem osv.
Men vi är alla ansvariga att det är som det är det är vi som skapat det samhälle vi lever i.
Vad gör vi nu då?
Själv hittar jag åter glädjen i att konsumera idrott på amatörnivå, läsa om amatörers kamp att förbättra sina prestationer, men det är svårt att inte falla in i det kommersiella. Att se hårt kämpande idrottsmän och kvinnor köra skiten ur sig i ett längdskidspår.
Men min slutsats får bli, gör det bästa av det som är, var gärna kommersiell, gör vinst på ditt jobb och ditt idrottande. Men se för sjutton till att andra människor inte far illa av det