Det är lite synd om mig idag, faktiskt. Igår tränade jag ben, ett riktigt dunderpass med knäböj som huvudsaklig syssla. Det är kul att köra sådana pass också ibland, och jag har sneglat på de högre vikterna ganska länge nu.
Jag körde min knäböjspyramid och värmde upp med bara stången på 20kg först. Därefter gjorde jag 5×3 på 50, 55, 60 och 65kg. Benen kändes fräscha, starka. Jag sneglade på vikterna, och la på 5kg till. Ny personbästavikt, 70kg. Sen körde jag 5×3 stabilt och lugnt. Det kändes mycket kontrollerat.
Knäböj med 70kg är numera mitt nya personbästa!
Jag drömde ju om att sätta nytt pers i knäböj, och det har jag gjort nu.
Efter gårdagens gymbesök kändes benen som spaghetti och de är väldigt möra idag, men värst mår faktiskt fötterna. Jag avslutade nämligen passet med att göra “tåkryp” i strumplästen kors och tvärs över spinningsalen med Metallicas “Moth into flame” på högsta volym. Den är knappa 7 minuter lång, det är väldigt länge för små fotmuskler att behöva dra fram min kroppsvikt.
Alla trender i mitt excelark pekar i rätt riktning, ja bortsett från den faktiska vikten då, men det känns mindre viktigt vad jag väger idag.
Dessutom persade jag igår i min favoritövning knäböj. Jag har persat och tangerat alla mina gamla pers nu, så nu kan jag med gott samvete säga att jag är starkare än någonsin.
Tack Lena, jag är jättenöjd med resultatet ????
Starkt! Grattis till PB och viktminskning!
Ja, det är något jag aktivt försöker undvika. Fetare men smalare är inte eftertraktansvärt! Mindre muskler, sänkt ämnesomsättning – nej tack 🙂
Dessutom gynnar starka muskler löpningen, jag orkar busa med Paula, jag kan bära mina egna matkassar, lyfta och bära jordsäckarna om våren, gräva och greja – utan att behöva be om hjälp. Det är mycket värt för mig.
Precis!
Omvänt kan man gå ner i vikt och ändå bli fetare, iaf högre fettprocent, och det är vad iaf jag verkligen inte vill.
Ibland är måttbandet bättre än våg, för krymper gör jag ????
Kroppsvikten alltså.
För den som är stark är vikten inget! Härligt!