Det var jättefina blå skor, de kom i posten idag. Men, förstås, så var de för stora så de får gå på retur tyvärr. Skillnaden var så stor att det inte bara räcker att dra åt snörena dessvärre. Får leta vidare med andra ord. Jag får ge mig in till någon stor butik någonstans och prova antar jag.

På plussidan kan jag ju konstatera att jag tänkte fel när jag resonerade om schemat, det var inte vecka 9 jag avslutade utan ska påbörja. Det var skönt, för ökningarna kommer med jämna mellanrum och därefter ska man repetera en vecka eller två beroende på var i schemat man är och jag kände mig inte redo för en ökning (som det ska bli i vecka 10). Nu visade det sig att jag ska köra vecka 9, inte att jag kört vecka 9, och då kommer saken i ett annat läge. Då har jag ju gott om tid på mig att anpassa mig. 

Gruppträningen igår var rolig, jag tog det väldigt lugnt eftersom jag är medveten om hur handikappad man kan bli dagarna efter att tävlingsdjävulen satt in. Jag fortsätter nog gå, om inte annat för det sociala. 

Irriterande nog har både vikten och fettprocenten hakar upp sig, och vägrar röra sig ur fläcken. Nu börjar det bli dags att se över rutinerna, tålamodet börjar tryta lite grand även om jag är medveten om att förändringar inte syns fort och att jag måste låta det ta tid.
Nu har det tagit tid, jag är trött på att ligga på samma vikt och guppa och jag är trött på att fettprocenten tvärnitat på strax över 34%. 
Men för att veta vad jag ska åtgärda måste jag börja registrera, så jag får svart på vitt vad jag gör. 

Jag tänker inte börja höfta och chansa, det brukar aldrig bli bra.