Nu är det bara två och en halv vecka kvar tills jag ska tillbaka till barnmorskan, förhoppningsvis får jag grönt ljus att träna lite mer än bara knipet och de där lätta lätta magövningarna jag kört.

Jag har numera nästan helt kontroll över bäckenbotten, och har börjat bygga upp något som kan liknas vid uthållighet i knipet. Dessutom är magmusklerna betydligt mer samarbetsvilliga än innan, jag märker t ex när jag sätter mig upp i sängen att jag inte längre behöver fäkta för att sätta mig upp från ryggläge. Enda gången det blir jobbigt så jag får fäkta och gunga lite är när jag har Paula på bröstet, men det är ju kanske inte så konstigt!

Barnvagnspromenader är i och för sig trevliga, men det är inte så mycket motion längre. Så jag hoppas verkligen jag får grönt ljus snart…

Snart är minsta blöjorna för små för vår lilla tjej, hon växter så det syns skillnad från vecka till vecka. Vi har behövt justera remmarna till hennes bilstol för att hon blivit längre och hon försvinner inte längre i overallen vi skaffade. Lite stor är den fortfarande, men nu är den användbar. Det är inte omöjligt att hon inom en snar framtid växt både i och ur overallen. Vilken tur att hennes åkpåse är stor nog för att räcka till hon blir 5-6 månader åtminstone.

Bild: En av mina favoritbilder, här ligger Paula och lyssnar på musik och verkar jassa med.

Helgen har flutit så fort, båda mina äldsta döttrar har varit här och hälsat på sin lillasyster. De är så duktiga, de lär sig så fort hur man hanterar en bebis, hur man byter blöja och vad som gör en bebis glad. 

Lilla Paula har fyrat av flera av sina fantastiska charmiga små leenden emot omgivningen, hon smälter verkligen hjärtan när hon gör det. Även morfar och hans sambo var förbi i helgen och hälsade, Paula uppförde sig som en mönsterbebis (med ö, inte o) och åt lite, sov och gnydde lagom mycket.