Fascinerande. Jag har definitivt inte tänkt på mig själv som nikotinist. Jag har aldrig varit beroende av någonting. Men tydligen har faktiskt min kropp abstinensbesvär. Efter lite googling verkar det helt självklart att sömnen påverkas, att humöret är dåligt och att jag dragit på mig två kilo vätska. 48 timmar efter slut satte det igång. När nikotinet ska vara helt ur kroppen.
Det känns riktigt skönt att det inte är hormoner. Att det är någonting som jag kan slåss mot. Slåss hårt. Bang. Det gör mig också betydligt mer taggad att inte alls snusa efter detta. Inga återfall, inget festsnus. Inte när det kostar på att “tända av”. Och jag som trodde att Catch var såpass svaga ändå. Vilken tur – eller snarare vilket skicklighet – att jag inte växlat upp dem och börjat snusa tyngre doningar.
0 Comments