1-8 Februari och Lisalöpningen den 8 februari 2020 Lisa i Oslo. Bislett 50 km Indoors

Glaset är halvtomt just nu

Jag var halvtom. Magont. Magtömning. Uppe. Nere. Tapering i träning. Inte tappering i vikt innan ultralöpning och särskilt inte på lilla mig. Andas in, Andas ut, stillhet. Acceptans. Först tisdag den 4e februari kände jag en mer leende känsla efter alla magincidenter och började kanske få en förhoppning om att det äntligen var dags för loppladdning och att skörda ben efter leende grundträning.

Halvfullt om du varit här

Livet kändes halvtufft. Halvfullt. Men det blev fullt av leende energi för ni var med. Christin med sina morgonfåglar och vår veganska hamburgermiddag på måndagen efter mitt tentaskrivande. Pappa för stöttning med flertalet luncher, fikor samt brödbakning. Esther för vi tillsammans skulle tävla denna lördag, hon över 100km skidor och Lisa “du SKA vinna och slå banrekordet”. Adina min finaste vän , känsla mellan oss tillbaka igen och i skolmiljön dagligen<3. Mia för massagen och de kloka orden av solrosenergi i mitt liv. Frida för girlpowern , allt är möjligt och alltid närvarande i Lisalivet.

Träningen var full av massor positiva kilometer och ännu en leende grund. Träningen med skelettet var där. Tacksamheten var där. Hummus utomhus på trappen var där. Sjukdomarna hade inte varit här. I inledningen av 2019 var jag inte direkt kär i Lisalivet med både veckolång influensa och en ordentligt lång förkylning också. Det där med spya och bajs är mest mentalt tärande. Måste också hantera det i ultralöpningen när det väl gäller.

Sista veckan tränades såhär!

• Måndag: 9km jogg till “kravlösa klippan” + yoga
• Tisdag:  Dubbla trainerpass 1 stenhårt tröskelpass + 1 lugnare . Dessutom den viktigaste pusselbiten av alla Yinyoga med Magnus Fridh och fin energi med Smiling.
• Onsdag: 8×1000 i 3.30 morgon + progressiva 8km totalt 21km
• Torsdag:  Simning på morgonen 2000m ca , en låååång skoldag+ Svettig trainerlycka med Darin på  kvällen (okså för o hantera väldigt ledsen mage)40min
• Fredag: 8km tidig magisk morgonjogg före frukost + längre promenad i Oslo fortsatt ledsen mage

Sista mentala träningen var absolut närvarande. Musiken av kvinnor Laleh, Molly, Melissa, Maria, Marie, Florence…. Blommor i rosa ton, vinsten skulle ju gå till någon.. Rosa i hummus, rödbetsjucie och på tårna….Böcker med inspiration till att börja bygga en mental historia…..Orden till mig själv, i sångerna från vännerna…. Mental historia jo, den började faktiskt kännas leende…. Rödbetsjuice i magen, i varenda leende ven…. Popcorn är alltid gott i vägen mot en topp…..

Dagarna går men vill aldrig ta slut

Dagarna hade gått så långsamt i träningsperioden. Nu var väntan plötsligt slut och det blev nästan stressigt. Slängde ihop min packning efter trainerpasset torsdag kväll.

Önskar jag var där du är

Efter tidiga morgonjoggen hann jag ändå med tåget. Önskade mig inte gratis 1:a klass men jag fick det av marathonlabbet o tromigellerej för jag är just den Lisa jag är<3. Fick dock enbart gratis kaffeblask. Men satt där trivsamt på min plats…att alltid vara påväg någonstans…långtlångtlångt. Tills…

Gatorna ekar av dig

Det ekade i tågvagnen. Tanter som skulle ha 60års firande och korkade upp vinet. Hade förberett mig med musik, öronproppar. Slog igen laptopen med pedagogiska planeringen i mina studier. Nu var de 100% fokus på bara på mig och Bislettkapaciteteten.

Minnen som alltid finns där

Sen var jag där med Oslominnen som alltid är mig kär.

Allting jag ser är en film om oss två

Nej lite det blev inte så. Kärlek är inte lika stark att lita på som Lisalöpningen.

Har fastnat i vår lilla värld

Drottning på Karl Johan var jag ändå! Hittade till mitt hotell. Gick förbli slottet för att vara ännu mer drottning. Satte eld å håret och hörde en och annan fågel. Snabbt incheckad för att sedan undersöka Bistlettvärld. Äntligen där. Men var mest ödsligt där. Fortsatte gå, in på kyrkogård. För det här kommer inte gå. Döden väntar. 2 varv bana och 1 km sen dör jag. Hopp och tro om att skriva en ny historisk bok.

Jodå, blev gladare av bokhandeln på hörnet och fann återigen en uns av positiv tro. Falafel till hotellsängen. Med boken. Pratet med 4+96 är 100km Frida . Sköna duschen. Sen åt jag falafeln , tillsammans med paketet salta pinnar, lite barer och över 3 liter vatten. Klantskalle! Var så tom så hade inget val är modet att våga proppa energi. Men kolhydrater binder vätska. Det vet ju varenda löpmänniska. Nu var det kolhydrater och vätska för mer än en människa än bara mig. Det löser sig?!.

Jag ska göra en säng av rosor

Trött som en vissen ros. Somnade innan 21 och vaknade 07. En kapacitet som är så viktig, vikten av sömndos. All falla till ro innan prestation

Jag ska tända varenda ljus

Kändes helt helt omöjligt. När jag vaknade på lördagen. Men jag hade mina trista havregryn. Följde leende planen även om känslan var varm, seg, tjock och allt Lisa ville göra var att undvika löpning. Checkade ut från hotellobbyn där ja suttit och lyssnat på akustisk musik.

Jag ska spela den musiken

Så hade hörlurarna inte tagit laddning under natten. Så på promenaden kl 08.30 mot Bislett fick bli tyst utan de sista mentala sångerna i hjärnan. Nu är det så nära att ja skiter i det. Så ser ja syn på en tant, hon ska också dit. Henne kanske ja kan slå åtminstone.

Som du alltid brukar sjunga

Nummerlappen. Nr 49 bra nummer. Dör ja med 1 km kvar eller efter 1 km? T-shirten. Tomt men fina omklädningsrum där det gick att spela musik på högtalare. Let it go! Ja känslan var precis så. Låt det gå. Let it go finns på 25 språk!

svenska – slå dig fri

norska- la den gå

danska- Lå det ske

engelska – let it go

Så Lisa som alltid brukar sjunga sjöng plötsligt. Och med långpassskorna på var det sista beslutet i att jag verkligen lät allt gå.

Jag ska göra en säng av rosor till dig

Allt var upp till mig. Halva mig hade jag dessutom lämnat under halvtimmen på toaletten. Förstod inte ens hur detta skulle gå till under Bislett. Men energi fick jag lägga på bordet på andra sidan av varvet. Var är starten? “Där, där vid tejpen på marken” Fattar inte, ser inte men rör mig dit.

TEJPEN ÄR EXAKT DÄR JAG HAR LAGT MIN LISAENERGI.

Nu finns det en symbolisk mening med Bislett. Tejpen var en mental räddning. Den blev starten på historien och alla problems innan var plötsligt veck. Mentala styrkan! Där har ni till och med bildbevis på den vita tejpen på marken där vi så lyxigt startade 10.00 Lisa var nu så lyckligt trygg så hon till och med struntade i uppvärmning?!?

Stockholm är gråare nu

Ja. Jag kan väl spendera 4 h av mitt liv inomhus? Oslo är lika grått och tåget hem går först 16.57

Sommaren gick allt för fort

Värmeträningen med alla kläder och mössan var helt onödig. Eller jag ser det som mentalt härdande också. För nu klädde jag av mig naken. Det fanns två öppna dörrar som släppte in kallare temperatur än sommarvind. Plus fläkt vid ett tillfälle.

Nu nalkas våren och snart är du här

Inga fåglar eller dofter av naturen. Gör det här nu Lisa sen kommer våren. Alt går allt går. Nu nalkas historien och segern! Jag hade sprungit 2 varv och var i solklar damledning.

Jag ska göra en säng av rosor

Men rosor är runda. Huvudet började snurra. Inte ens tio varv sprungna och känslan är att jag är en elefant som håller på att ruttna.

Jag ska tända varenda ljus

Det var inte kul. Men någonstans kände jag ju nu att löpningen gick ju. Löpningen är de enda viktiga ju. Det enda jag fick där under Bislett ju. Så trots att ja nästan fick klaustrofobiskt tuppjuck. Så gick det dessutom helt ovetandes fort ju!

Jag ska spela den musiken

Som var helt bedrövlig. Men lisa var inte orörlig. Trots att gpsen som inte fick signal visade att jag hade långpassfart i 4.30-4.40 fart. Inte riktigt trodde jag på detta. Men speakern gjorde inget annat än just satt igång musiken. Men efter första halvtimmen sa han något o ja insåg att det var taktiken. Uppdatera lite var 30e minuten.

Som du alltid brukar sjunga

Började inte räkna fågelarter, sjunga eller använda mantran. Musiken var mina tysta steg varv efter varv. Ingen löpare sa heller ett pip till varandra!

Jag ska göra en säng av rosor till dig

Alla bara sprang o han i rosa och turkosa färgerna jag skuggade i mitt helsvarta släppte jag efter 20 första varven. Då hörde jag dessutom ett pip på svenska. Du är grym Lisa det här fixar du. Jag svarar ” det här är det värsta jag upplevt” Hemskt! Men jag lovar att jag springer till andra damen är i fatt mig.. O jag inser ju att.. är jag inte dubbel elefant kommer inte någon komma ifatt.

Lisalöpningen ljuger heller inte och säger hon något följer hon ofta det..så det började likna något positivt av historien här vid varv 25. Från och med nu tänkte jag dessutom 5, 10,5,10,5,10 varv . Energi vid varje 30 min samt cola och vatten varje 5a av varv..

Saknar att fastna med blicken djupt i dina ögon

Jag sprang så så så ensamt men fick span på två norska snyggon i alla fall. En i gult med solbrända vader. En i helsvart med ungt och sött utseende. Jag måste varit ful, ingen sa fortsatt ett positivt ljud.

Den tryggaste plats i min ensamma värld, inga frågor

Men att vara ensam är en av de tryggaste platserna jag har. Löpning är det endaste jag utför. Jag börjar förstå syftet med tv-skärmen samt skärmen efter. Förstår att ja springer jämt mellan 2.20-2.30 (vad nu de var för något)och att ja kan se att jag får fler o fler varv varje gång jag passerar en svart matta.

Med dig kan jag vara mig själv, behövs inga ord

Var helt mig själv och speakern sa ord varje halvtimme. Herrarna i ledning bröt såklart tidigt. “hips don’t  lie” efter 32 km då vart jag så sjukt irriterad. Ultra , må du smärta hantera.

Jag ska göra en säng av rosor

2h passering tror jag. Känslan av segerros. Mål 4h ska gå. Men vadå?

Jag ska tända varenda ljus

Har inte sprungit i ljusets hastighet men i en kall, grå, klaustrofobisk källare. Wow. Ovetandes. Med min känsla har jag lyckats hålla målet att springa runt 4.15 snittet som jag arbetat för i min träning. Lyckligaste ljuset sub 3 eller ja 2.59.30 faktiskt. Här bryter ännu fler. Jag nu bara ler och kan springa så mycket mycket mer.

Jag ska spela den musiken

Lyssnade helt och hållet på stegrytmen så mycket att jag tappade varven i slutet. Fick för mig 94 i huvudet. Speakern säger då vid 88 varv att jag bara har 4 varv kvar. Jag springer kommande varv o tänker snabbt på banrekordet. 3.30 närmar sig klockan. Jag inser att jag kan rocka! Ökar, börjar kuta, börjar flyga med 49 km i bena!

Som du alltid brukar sjunga

AKTAAAAA, FLYYYTAAAA, KROSSSAA! Sjunger inte utan skriker helt vansinnigt när klockan närmar sig 3.34 och mannen jag kutat förbi svarar o lägger sig framför för han vill hjälpa med fart. Pace är förbjuden o fasiken snubblar jag inte på dig nu!??! För ..Jag håller mig på benen och slår banrekordet med 7s!?!?! Sen segersjunger jag (läs vrålar) för jag dessutom hade energi kvar för att fortsätta springa. Vrålar så till och med mamma och pappa hör som har följt ALLA varv på Youtube hemifrån.

Jag ska göra en säng av rosor till dig

Lisa Rings största mentala seger någonsin. Dessutom grym löpning och idrottsprestation. På Lisavis! Svenska Samuel gratulerar mig och kör mig sedan till stationen. På hemvägen är det samma tanter. Ödet. Jag berättar för dem om Bislett 50km Indoors, de har varit på opera. Vi firar med svenska chokladbollar.

Ingenting från 1-100km asfalt, trail samt instängd bana är nu omöjligt. Bredden bredare som löperska. Leendet mer leende som Lisa! På bordet står nu norska tulpaner! Jag får apa mig hur mycket som helst! Fokuserar nu på leende återhämtningen och firandet.

Er jag vill jag ge en extra ros!<3

Mamma , Pappa, Storebror, Mia solros, Esther, Christin, Frida, Adina, Petra, Andreas Cederström, Per Åhlin, Samuel Fredriksson, Mina leende adepter i Lisas leende coaching, Elov Olssons inspirerande träning

H som i handsome

S som i smiling skelettet!

Glenn U för ny löplämplig musik, Darin för du släppte nya låten dagen innan loppet!

Att jag gick fram till Sveriges bästa idrottspsykolog i måndags, sa vad som väntade och fick denna feedbacken efter prestationen: Jag tänker spontant att det är en grym prestation som löpare, men den största vinsten är den mentala! Bästa hälsningar; Göran

I denna artikel berättar jag också om loppet Tack Ultramarathon.se Ultramarathon skriver också om mina VM på olika discipliner. Overkligt.

Nu är nuet och Lisa har gjort en overklig dröm på Bislett 50km indoors till sanning.

“Spring med leendet, lita på leendet, lyssna på leendet”

Orden från landslagsledningen är att Lisa är en helt otrolig löperska. Otroligt nog är det inte nog med.

SM 100 km 14 månader innan VM och krossad VM kvalgräns med mina 7.58 o deras 8.05

Bislett 50km med snittet 4.15/km 10månader innan VM o en otrolig mental prövning utan support/stöttning.

Utan det önskas ett till 100km lopp av mig innan 12e september. Ingenting är omöjligt för Lisa men hon har också möjligheter på alla distanser. Dessutom ska hon praktisera heltid hela våren och avsluta sina studier, för det vill också leendet.

“Spring med leendet, lita på leendet, lyssna på leendet”

Får helt enkelt se, mentalt och fysiskt vart Lisalivet leder som ja enbart 26åring. Föralltid jag vet att jag har kapacitet och riktigt stor möjlighet på ett VM på 100 km. Ni vet att jag vill bli uttagen! Idag är det exakt 10 månader dit. Lisa har visat, Lisa ler. Lisa har föralltid sprungit hem sin största mentala seger på Bislett 50km Indoors! Påverka det du vill, kan och ler av- Även om jag såklart skulle le av ett ungt starkt 100 km lag som jag är en del av.

HURRA , ÄLSKA LISALÖPNING FÖR DET!

Lisa springer alltid vidare med sitt egna leende, det tror jag ni vet vid det här laget.

Tack för alla gratulationer. Ber fortsatt om lugn och ro på mina medier på kvällar o helger samt respekt för mig som kvinnlig idrottare.