Vad kallas en tjej som springer runt vattendrag? “SJÖJUNGFRU”

Av 50 östgötska sjöar finns nu bara 18 kvar att springa runt på Lisas sjölista.

Ordvitsen var det någon på “insta” som listade ut.

Jag tänkte mest på farfar som hade kunnat säga exakt samma sak.

Men vilket stöd och intresse detta lilla projekt spritt, trots att de jag helst delat det med inte lever längre.

Ja vips så fick jag Lisalycko-fritt-flow och all energi och mycket tid har spenderats runt, på väg till, hem från och i sjöar.

De var precis va ja behövde. Ett äventyr som är bara mitt i symbios med de liv jag vill leva på riktigt. När jag gör projekt är det också på riktigt, det får inte vara mesigt.

Dessutom skrev jag faktiskt mitt projektarbete om just naturens och vattnets (ännu starkare) positiva hälsoeffekter för människan. Sök Lisa Ring på diva).

Sen är artrikedomen ännu större vid sjöar vilket jag verkligen fått uppleva.

Samt att kommande utmaning och livets tredje VM handlar om att vara i hav och land…så jag kan inte vara en landkrabba som tuggar asfalt…

På långfredagen blev det inte ett ultrapass som känns som “vanligt” men istället blev det en lerig, magisk och utmanande trailupplevelse i Finspång och ja ”vi åkte ju alltid till Finspång på påsken”  så nu sprang jag runt Bleken och fick bekänna färg i forma av tekniska stigar, höjdmeter och lera. Koncentrera sig varje steg för att inte hamna på sne! En skön kvällspromenad vid Borens (redan rundad i julas) kant med poserande svanar och kallbad avlutade dagen.

På påskafton orkade jag inte heller att springa långt utan fokuserade på att uppleva ett omtalat naturreservat. Hjälmossen och jag sprang 3 varv runt “Strusssjön” samt ut på mossen. Kuperat. magiskt. utmanande och tillslut härligt.

Jag vandrade sen ensam och upptäckte Vålberga moss på kvällen samt badade igen.

På söndag morgon trots mycket sömn vaknade jag med en energilös och trött känsla i kroppen. En känsla jag avskyr. Jag har flyttat min nivå till att jag alltid vill vakna och kunna resa mig upp och springa simma eller cykla vips och enkelt minst 2h varje dag… men såklart är jag vild modig och lycklig trots att jag faktiskt bara vandrade runt min 32a östgötska sjö i 90 minuter och lyssnade på söndagsintervjun.

Skrien i Stjärnorp var riktigt fin!

Sen va de befriande och avkopplande att komma hem till bara mitt. Tyst, vitt, rent och fritt. Jag har arbetat med coaching samt betalat mina skattefakturor samt skickat ut nya. Dessutom mailat ett antal mail samt skrivit två längre bloggar. Nu hoppas jag finna energi igen med lätt träning på trainern, lite styrka och yoga. Hoppas verkligen inte jag är på väg att bli sjuk. Är jag det får man jobba med den mentala träningen och acceptansen. Samt ta sig tid att skriva på boken om östgötaleden.

Mina såriga fötter samt tappade tånaglar tar lite energi och mental positivitet från mig. Men jag vägrar vika ner mig.

Imorgon väntar dag 10 i rad med en sjö med sällskap i fortsatt tro om att allt är möjligt och att jag alltid är Lisa och vild, modig lycklig.

Jag tänker mycket. Jag vill mycket. Jag rör mig mycket.

Alltid leende, leende framåt- allt går med berså!

Glad påsk igen då

/Lisa Ring