Tyresö triathlon!

400sim, 10km cykel, 4km löpning.

Min tanke var att ta denna
tävling som en träningstävling men med fokus på tempo. För fyra år sedan var
detta min premiär på triathlon! Så det var kul att vara tillbaka!

För två år sedan så körde jag och
kom som nr.7. Min dröm var att komma in bland dom första med tid runt 45min.

Jag åkte hemifrån vid 10 tiden,
starten var 12. Jag var på plats strax efter 10.30.

Jag hämtade ut nummerlapp och snackade
med funktionärerna. Rekade växlingsområdet och la upp grejerna. Snackade med
folk som hade platsen bredvid mig. 45min innan började jag värma upp, löpning
och simning. Gemensam uppvärmning 10min innan start. Väl på startlinjen blev
det trångt, över 70 personer. Starten gick å jag fick tyvärr väldigt dålig
start, många personer som ”trodde” att dom kunde simma. 4 bojar att runda,
inför första så låg jag väldigt mycket åt höger, rundningen skulle ske på
vänster sida, men jag tog några snabba armtag och gick ifrån så jag fick en bra
rundning. Hoppsan nu låg jag helt plötsligt 4á! Med gott självförtroende så
började jag ta en efter en, nu låg jag 2á, 1án låg väldigt långt fram så det
vara bara att hålla ut och bevaka placeringen. Upp ur vattnet var jag 2á, 1min
efter, bytte snabbt till cykel då var jag 30sek efter YES. Första hundra
meterna på cykeln går på en grusväg så jag var lite försiktig. Väl ute på
cykelbanan så ficka jag syn på 1án och en funktionär på moppe. DÅ VÄXTE HORNEN
jag ska ifatt! Det tog ca.3km så var jag om. Vilken känsla! 1á…..! jag kände
mig stark och tog direkt ett par meter, det var riktigt skön känsla att ha
moppen framför mig, kändes som ett proffs… med föråkare, jag höll min placering
resten av cyklingen. Men där tog det stop….. när jag skulle byta till löpning
så gick ALLT fel jag fick inte på mig löparskorna!! Blev väldigt stressad av situationen,
såg att tre personer kom inne i växlingsområdet. Okej nu fick jag på mig skorna….kom
ut som 2á till löpningen. Hörde att brorsan ropade att jag inte skulle stressa och
fokusera på att komma igång. Tack brorsan! Som sagt nu låg jag 2á IGEN, såg att
han sprang riktigt bra så jag blev lite nervös att detta inte skulle hålla, jag
hade två andra i hällarna, jag hörde deras steg i gruset. Jag fokuserade på att
inte tappa förmycket på 1án, efter 1km så började jag känna att jag tog på 1án
i uppförsbackarna och då började hoppet att komma tillbaka. Efter 2km så kände
jag att nu eller aldrig, gjorde ett ryck och kom ikapp direkt och hörde hur han
var väldigt ansträngd! Då kom en uppförsbacke och jag fick flera meter direkt
och efter backen så hade han släppt. Då fick jag ett rus i kroppen NU ska jag
inte släppa ledningen! Och det gick vägen och jag sprang i mål som segrare!!!! Otroligt
härligt!!!!